Småbolagen tar fram nya piller

Efter beskedet om Astra Zenecas nedläggning av forskningsavdelningen i Södertälje handlade debatten om varför läkemedelsforskningen lämnar Sverige.

Frågan är fel ställd. Den borde lyda: Varför lämnar forskningen de stora läke­medelsbolagen?

Kortfattat kan det förklaras med att läke­medelsjättar som Astra Zeneca blivit dinosaurier. De har byggts upp kring idén om blockbusters (storsäljare) som, liksom Astras Losec, ska dra in miljarder årligen och  finansiera utvecklingen av nya blockbusters.

Samtidigt har kostnaderna för klinisk prövning ökat till astronomiska belopp, främst på grund av högre säkerhetskrav. Under tiden har det ena patentet efter det andra för gamla blockbusters löpt ut. Astras Losec är ett exempel.

Därtill har bolagen pressats av högre avkastningskrav från investerarna.

Omständigheterna har drivit bolagen att fusionera, minska portföljerna och satsa på »säkra kort«.

Dessutom har idén om universal­pillret utmanats av ett nytt tänkande: differentierade läkemedel för människor med olika konstitution, kön, ålder och stadier i ett sjukdomsförlopp. Detta har skett parallellt med bioteknikens inträde i forskningen. En ökad mångfald har minskat chanserna att hitta de säkra korten i just den egna portföljen.

Jättarna, ofta kallade »Big Pharma«, har alltså nått vägs ände. Under de senaste tio åren har de friställt runt 300 000 forskare.

Berget är nu på väg till Muhammed. I snabb takt söker sig jättarna till landskapet där innovationer föds och kreativitet blommar. Till universitet, institutioner och inte minst den rika flora av mindre forskningsföretag som växt fram under de senaste 10–15 åren.

Thomas Hedner, professor i klinisk farmakologi vid Sahlgrenska, läkemedels­entreprenör och ovanpå det nybliven doktor i ekonomi med en avhandling om strukturomvandlingen i läkemedelsindustrin:

– Krisen för »Big Pharma« är långt ifrån över. De mindre bolagen tar fram nya läke­medel till avsevärt lägre kostnader. Med öppenhet, icke-hierarkisk organisation och nätverkande skapar de ett kreativt klimat som helt enkelt är effektivare.

Jättarna lägger nu om kursen så snabbt de bara kan. De avvecklar egen forskning och söker sig till innovatörerna. Astra­Zenecas nedläggning i Södertälje är ett led i trenden. Företaget kallar det nya konceptet för »virtuella forskningsenheter«. En mindre styrgrupp av forskare, som själva inte står i labbet, ska ratta samarbeten.

– Vi har med glädje tagit emot forskare från läkemedelsjättarna. Det är inte deras fel att de befann sig i en okreativ miljö, säger en annan entreprenör, Lars Lannfelt, professor vid Uppsala universitet och grundare av Bio Arctic Neuroscience med 25 anställda.

De mindre forskningsbolagen bildade för tio år sedan en egen branschorganisation, Sweden Bio. Läkemedelsindustrins organisation Lif passade dem inte. Sweden Bio har i dag över 60 medlemmar och antalet ökar. Uppdelningen speglar utvecklingen.

– Jättarna behövs fortfarande när det kommer till klinisk prövning och att få substanserna i säljbart skick. Det handlar om summor vi har svårt att få finansiering till, säger Lars Lannfelt.

Astra Zeneca överväger nu framtiden för forskningsprojekten i Södertälje, varav sju befinner sig i klinisk utprövningsfas, alltså är en bra bit på väg till patienterna. Dessutom finns tre redan existerande samarbeten med Karolinska institutet. Alla har goda chanser att överleva i olika samarbetsformer.

Därutöver finns ett antal projekt som inte passerat nålsögat: utprövningsfasen.