Stockholm satsar skolan för att få fler medvetna invånare: »Väldigt aktiva«

»Att tänka fritt är stort men att tänka rätt är större.« Kanske dyker Uppsala universitets omdiskuterade devis upp ur minnet när man tittar på listan över kommuner med störst jämställdhet, integration och demokratiskt deltagande. Universitetsstäder och deras kranskommuner dominerar fullständigt. I topp ligger huvudstaden.

Är det så att bildning ger större intresse och engagemang för demokratifrågor? Eller att demokratiskt intresserade männi­skor gärna bor i en stad nära ett universitet? Och hur kommer det sig att landets största stad har högst medborgerligt engagemang?

Isabel Smedberg-Palmqvist är skol­borgarråd (L) i Stockholm. De två första frågorna har mångtydiga svar, tycker hon. Den sista ett rätt konkret, vi återkommer till det.

Hennes grundinställning är klar. Demokrati har inte nödvändigtvis med universitet att göra, men allt börjar i skolan.

– I skolan lägger vi grundvärderingarna för framtidens stockholmare. Värdegrundsarbetet är inskrivet i skollagen. Jag ser att vi är väldigt aktiva på det i Stockholm.

Men också i Sverige i stort, fortsätter hon. Demokrati, att man har rätt att bli lyssnad på och möjlighet att påverka, är norm i Sverige, till skillnad från i många andra länder. Det praktiseras tidigt i skolan, genom elevrådet till exempel.

Utvecklingen därefter kan skilja sig åt. Sambandet mellan demokratiutveckling och bildningsinstitutioner späds ut. Men finns.

– Ja, det tror jag absolut, säger Isabel Smedberg-Palmqvist och lyfter fram att högre utbildning i Sverige är kostnadsfri för alla.

Men andra faktorer kan försvåra. Bostadsbrist kan bli segregerande, när ungdomar i universitetsstäder har lättare att studera för att de kan bo kvar hemma.

– Exakt, säger skolborgarrådet om Stockholm.

LÄS OCKSÅ: Så blev Örebro en kommun där studenterna vill stanna

Det ligger också något i talesättet att man blir som man umgås. Kultur och värderingar smittar, vilket bidrar till att upprätthålla en bildningskultur i universitetsstäder och en arbetarkultur i industristäder och på bruksorter. Stockholm är också till stor del en tjänstebaserad stad, där kön traditionellt betyder mindre för yrket än i till exempel en bruksort, och familjebildningen sker senare i Stockholm än på andra ställen i Sverige. Det påverkar sannolikt inte demokratideltagandet, men möjligen jämställdheten. Sveriges största stad lockar också minoriteter, vilket ger en större mångfald.

Å andra sidan är det inte självklart att det ökar demokratin:

– Jag vet inte om det finns ett demokratiunderskott på andra orter, säger Isabel Smedberg-Palmqvist, och pekar på att det finns många andra organisationer som jobbar med och för demokrati i ett samhälle och som ofta är starka på landsbygden: fackföreningsrörelsen, näringslivsorganisationer som Rotary, idrottsrörelser.

I värderingsfrågor är sambanden sällan spikraka. Därmed inte sagt att man inte kan jobba med dem.

Isabel Smedberg-Palmqvist, Liberalerna, har varit en av stadsfullmäktiges 101 ledamöter sedan 2010. Och i åtta år satt hon i Bromma stadsdelsnämnd, vilket är en stor skillnad, framför allt för medborgarna.

Stockholms stad är indelad i 13 stadsdelsnämnder, där Södermalm med drygt 130 000 invånare är den största och Skärholmen med 37 350 invånare den minsta. Även den minsta har alltså lite fler invånare än en genomsnittlig svensk kommun. Nämnderna bestämmer bland annat över förskolor, stadsmiljö, äldreomsorg, kultur- och fritidsverksamhet och socialtjänst.

I Stockholms stadshus är de medborgare som vill följa fullmäktigedebatten bokstavligen satta på läktaren och får inte yttra sig. Men i stadsdelsnämnderna är det nästan tvärtom.

– Alla möten är öppna för alla medborgare och börjar med en öppen frågestund, berättar Smedberg-Palmqvist.

– Där kan man verkligen få både ris och ros. Det är demokrati på riktigt.

LÄS OCKSÅ: Båstad – mer än lyxiga bostäder till de rikaste

Först när medborgarnas frågor är avklarade startar politikernas planerade agenda på nämndmötena.

Även stadshuspolitiska frågor kan ändras av aktiva och konstruktiva medborgare – allt från placeringen av Nobelmuseet till en större skolgård för Sjöstadsskolan.

– Stockholmare är väldigt engagerade i sin stad, säger hon.

Det märks också på alla de hundratals mejl och sociala medier-kontakter hon får som skolborgarråd.

– Sociala medier har ökat dialogen med politiker.

Trots hot och hat är hon inte enbart negativ till anonymiteten:

– Jag tror i huvudsak att det bidrar. Det är också en frihet att anonymt kunna säga till en politiker: Du gör fel.

– Med tiden lär vi oss hantera sociala medier, och den fördel de innebär för lokala demokratigrupper är oerhörd.

Närheten till universitet har ännu en fördel: utvecklingssamarbeten, inte minst digitala. Ur en diskussion mellan Stockholm stad och Tekniska högskolan (KTH) föddes organisationen Openlab, som driver den digitala innovationsplattformen Utveckla din stad. Den ägs i dag av staden, regionen och fyra lärosäten: KI, KTH, Stockholms universitet och Södertörns högskola.

På Utveckla din stad kan alla medborgare logga in och delta i arbetet med att driva innovation för att lösa samhällsutmaningar.

– Så enkel att alla kan använda den. Det gäller att nå ut till medborgarna som kan komma med förslag och vara med och utveckla dem, säger Ivar Björkman, verksamhetsansvarig.

– De som inte har möjlighet att vara med på fysiska möten kan delta digitalt.

Ett av hundratalet projekt är när Flygplansparken i Skärholmen byggdes om 2017. Under ett halvår deltog engagerade boende i utformningen av lekparken på plattformen och röstade också fram slutresultatet. Invigningen lockade fler än vanligt och de missnöjda som rasade i medierna avstod till slut från att överklaga när de förstod att parken inte kom enbart från politikernas ritbord, utan var ett samarbete.

Plats 1-270: Här kan du se hela topplistan över var det är Bäst att leva!