Stormen Gudruns nota överdriven

Det gigantiska timmerlagret i Byholma i Småland har blivit en turistattraktion. I tolv rader ligger virke staplat till tretton meters höjd till ett värde av tre miljarder kronor. Timmerlagret är ändå bara en liten del av all skog som fälldes av stormen för ett drygt år sedan.
Skogsstyrelsen hävdar att omkring 75 miljoner skogskubikmeter förlorades i stormen, men beräkningar som Fokus har låtit skogsforskare göra visar att totalmängden skog som föll i själva verket är en tredjedel mindre, cirka 50 miljoner kubikmeter. Beräkningarna får stöd av Gunnar Jakobsson, vd för Vida Skog som äger timmerlagret i Byholma.

– Det handlar nog snarare om mellan 50 och 55 miljoner kubikmeter totalt, hävdar Gunnar Jakobsson.

Därmed blir den verkliga kostnaden för stormen Gudrun en tredjedel lägre än de 18,4 miljarder kronor som Skogsstyrelsen uppger.

– Det har blivit en sanning att det ska vara 75 miljoner kubikmeter skog som föll, säger Bengt Kriström, professor i skogsekonomi vid Sveriges Lantbruks­universitet.

De tre största operatörerna på den sydsvenska marknaden, Södra Skogsägarna, Sydved och Vida Skog, har hittills upparbetat sammanlagt omkring 34 miljoner kubikmeter virke och mot slutet av april månad räknar man med att allt stormvirke kommer att vara upparbetat. De tre operatörerna har tillsammans 70 procent av marknaden i Sydsverige.

Den mängd virke som hittills upparbetats betyder i förlängningen innebär det att totalmängden stormfällt virke omöjligt kan sluta på de 75 miljoner kubikmeter Skogsstyrelsen talar om.
Förvirringen kring den virkesmängd som stormen fällde beror delvis på olika mätmetoder. Stående skog mäts i skogskubikmeter, medan skördat virke mäts i fastkubikmeter under bark, fub. Skillnaden mellan de båda måtten är omkring 20 procent.

De nya uppgifterna innebär att samhällets kostnad för stormen nu kan skrivas ned med åtminstone fem miljarder kronor, till omkring 13 miljarder. Möjligen är den totala kostnaden ännu lägre.

Inom Skogsstyrelsen är man också oense om hur virkesmängden ska beräknas. Enhetschefen Tomas Thuresson vid avdelningen för skogsskötsel hävdar att det fanns 340 kubikmeter stående skog per hektar i stormområdet. Medan Sven A Svensson som är senior advisor vid analysenheten anser att virkesmängden per hektar bara var hälften så stor. Svenssons uppgift stöds av både den så kallade riksskogstaxeringen och Skogsstyrelsens egen statistik.

Regering och riksdag har beslutat att gå in med stödåtgärder som sammantaget omfattar mer än tre miljarder kronor, framför allt i form av olika skattereduktioner för skogsbönderna, plus ett stöd för lagring av virke. Det omfattande stödet kom efter våldsamma protester från de drabbade skogsägarna.

– Det handlar framför allt om att lantbrukarnas LRF är en mycket skicklig lobbyorganisation och att stormen kom en kort tid efter tsunamin. Lägg därtill att 2006 är ett valår, säger professor Bengt Kriström.