Striden om biståndet

Det svenska biståndet genomgår just nu en stor förändring. Det krymper, kanaliseras om och konkurrensen hårdnar. Särskilt för de svenska frivilligorganisationerna.

I måndags anlände 2008 års ansökningar till den anslagspost i Sidas budget som de så kallade ramavtalsorganisationerna kan söka medel från.

Slantarna som kommer in via insamlingskampanjer kompletteras nämligen i de allra flesta fall med stora summor från staten.

I Sidas lokaler på Valhallavägen i Stockholm togs travar med skrivelser emot, ansökningar där hjälpprogram förklaras och nya pengar äskas. En enda ansökning kan vara så omfattande som fem pärmar.

På Sidas enhet för samverkan med enskilda organisationer, där ansökningarna behandlas, har man märkt en förändring i utformningen.

– De blir bättre och bättre på att lyfta fram sina tidigare resultat. Det finns en större medvetenhet, säger Tomas Brundin, rådgivare på enheten.

För två år sedan sänktes kravet på en egen insats från tjugo till tio procent när organisationerna söker pengar. Sida står med andra ord för 90 procent av projektpengarna – om satsningen beviljas.

Flera organisationer menar nu att det därmed har blivit svårare att få Sidamedel eftersom sänkningen ger fler organisationer möjlighet att få ihop egeninsatsen.

I augusti berättade regeringen att det bilaterala biståndet, det stöd som går direkt till andra länder, kommer att minskas med fyrtio länder.

Men de länder som Sverige därmed klipper kan ändå få svenska pengar.

– Om en svensk frivilligorganisation haft ett väl fungerande samarbete med till exempel Nicaragua kan de i den här potten för enskilda organisationer fortsätta söka stöd för projekt i landet, säger Tomas Brundin.

Han berättar att den anslagspost som avsatts till de enskilda organisationerna under lång tid steg med omkring fem procent varje år. I år minskade det dock med 25 miljoner. Inför nästa år krymper anslaget med ytterligare 50 miljoner.

De fjorton ramavtalsorganisationer som Sida har ett direkt samarbete med får därmed dela på 1,245 miljarder kronor.

Afrikagrupperna bygger största delen av sin verksamhet på pengar från Sida.

– Vi är väldigt beroende. Vi gör det allra mesta av vårt utvecklingssamarbete med Sidastöd, säger Berit Wiklund, chef för Afrikaarbetet inom Afrikagrupperna.

De söker omkring 35 miljoner om året och kompletterar med mellan 3,5 och 4 miljoner kronor insamlade medel. Hon menar att konkurrensen nu blivit större.

– Jag tror att många organisationer söker mer från Sida nu eftersom det är flera andra anslag som har minskat, säger Berit Wiklund.

Svenska kyrkan upplever däremot inte att konkurrensen ökat.

– Men det är nog för att Sidamedlen bara utgör en tredjedel av våra hjälppengar, vi är inte lika beroende av Sida som många andra organisationer, säger Erik Lysén, policychef inom Svenska kyrkan, som för nästa år har sökt 92 miljoner kronor från Sida.

På biståndsorganisationen Kooperation utan gränser säger man sig vara lyckligt lottade, just nu i alla fall.

– Men vi tänker på framtiden. Vi vet att allt fler organisationer har sökt om att få bli ramavtalsorganisationer hos Sida, bara det gör att konkurrensen ökar, säger Björn Lindh, kommunikationschef på Kooperation utan gränser.

Han får medhåll av Birgitta Silén, biståndschef på på Palmecentret. Hon oroas också över framtiden.

– Regeringen håller nu på att utarbeta en strategi för folkrörelserna, men det tycks inte finnas något intresse av att lyssna på oss. Det är en väldigt tråkig utveckling, säger Birgitta Silén.

Fakta: Svenskt bistånd

Det svenska biståndet utgör en procent av BNI, vilket motsvarar cirka 32 miljarder kronor. Under 2008 kommer Sveriges statliga biståndsorgan, Sida (Styrelsen för internationellt utvecklingssamarbete) att förvalta cirka 15,5 miljarder kronor.

Sida har samarbete med fjorton enskilda organisationer, så kallade ramavtalsorganisationer. 2007 fick de dela på 1,295 miljarder kronor. Inför 2008 har summan krympt till 1,245 miljarder.

Kravet att få bidrag från Sida är att organisationerna lägger tio procent själva, resten står Sida för. Vem som får vad beslutas under hösten, besked kommer strax före årsskiftet.

Biståndets historia

Fram till början av nittiotalet var det svenska biståndet framför allt inriktat på svenska aktörer i utvecklingslandet som byggde upp offentlig sektor och infrastruktur. Därefter hamnade fokus på samarbeten med systerorganisationer i det hjälpbehövande landet.

Numera stödjer det svenska biståndet i högre grad lokala organisationer och »främjar utvecklingen av ett livskraftigt och demokratiskt samhälle«. Det innebär att den svenska organisationen mer är ett medel för att nå det målet.