Olika inför lagen: Orten avgör straffet

En dag i maj 2006 mördar Anders sin sambo Karin. Han gör det med åtta knivhugg. Före dådet har Anders varit arbetslös ett och ett halvt år men nyligen fått ett jobb inom äldreomsorgen. Just den här dagen ringer han sig sjuk och skyller på maginfluensa.

Men Anders är inte sjukare än att han tillsammans med sin sambo ger sig iväg till närmsta systembolag. Där köper de rom, vin och öl. De fortsätter med att handla mat och därefter blir det en picknick.

På väg från picknicken så råkar Karin, enligt Anders berättelse, dunka sitt huvud blodigt mot ett träd. När de kommer hem fortsätter festen. Det blir fler öl och det mesta av romflaskans innehåll försvinner.

Anders säger i tingsrätten att Karin helt plötsligt hoppar i ån som går utanför huset. Hon tar sig upp själv, tar av sig kläderna och när hon kommer in i lägenheten går hon och lägger sig. Efter tjugo minuter så går Anders in i sovrummet. När han står vid sängen far Karin upp med ena handen och i den har hon en stor kökskniv.

Det blir tumult, Anders och Karin hamnar i en brottningsmatch. Enligt Anders så blir han stressad och då kan han i nödvärn ha råkat hugga kniven i buken på Karin. När han ser allt blodet sätter han sig i trappan utanför lägenheten och ringer SOS Alarm.

När Anders senare konfronteras med Karins alla andra skador är han helt oförstående. Han har ingen aning om var de har kommit ifrån. Hon har sju ytterligare knivhugg mot överkroppen, två rejäla slag av trubbigt föremål i huvudet och skär­skador på halsen.

Anders dömdes till livstids fängelse av tingsrätten i Norrköping.

Av dem som dömdes för mord i svenska tingsrätter 2006 fick 20 stycken livstid, 11 stycken tio års fängelse, 10 stycken rättspsykiatrisk vård och resten kortare straff än tio år, vilket bland annat berodde på gärningsmännens ålder som i ett par fall ledde till domar på fyra års sluten ungdomsvård. Skillnaderna mellan hur olika tingsrätter dömer är stora. Allra mest tydligt är det i en jämförelse mellan Norrköping och Örebro. Två städer som är ungefär lika stora och som även på många andra sätt liknar varandra. I Norrköping fick alla som dömdes för mord livstid – i Örebro ingen.

– Visst kan det ha utvecklats en lokal praxis i Norrköping som innebär att vi dömer hårdare än i andra tingsrätter, säger lagmannen Lars Dahlstedt. Men jag hoppas att det inte är så.

De tre livstidsdomarna 2006 i Norrköping har alla prövats i hovrätten som i samtliga fall gjorde samma bedömning som tingsrätten. Men lagman Lars Dahlstedt är i dag tveksam till två av domarna.

– Hovrättens bedömning är kanske inte alltid att lita på. Vi som håller på med de här frågorna vet ju att straffet beror på hos vilken avdelning inom hovrätten som överklagandet hamnar.

– Högsta domstolen har dessutom i våras sagt att normalstraffet för mord bör ligga på tio års fängelse, och två av dem som vi dömde till livstid borde kanske efter Högsta domstolens nya riktlinjer ha fått tio år i stället.

Ett av dessa fall är just Anders. Han dömdes av en oenig tingsrätt i Norrköping till livstid. Rättens ordförande ville döma till tio år men nämndemännen såg till att straffet blev livstid.

– Det var en blodtörstig tingsrätt som dömde min klient, säger Anders advokat Bengt Lejefor.

I Örebro varierade straffen för mord mellan åtta och tio år.

– Men strafflängden berodde inte på att vi var snällare här i Örebro. Tingsrätten tillämpade den praxis som innebar att livstidsstraffet för mord skulle vara förbehållna sådana gärningar som föregåtts av planering eller som innefattat särskild grymhet och förorsakat stort lidande och dödsångest eller utförts för att dölja annan brottslighet, säger Per Grevesmühl, tillförordnad lagman i Örebro tingsrätt.

– För även om Högsta domstolens tydliggörande om livstidsstraffet kom först våren 2007 så har det också funnits tidigare domar i HD som har visat hur lagstiftningen om livstidsstraff ska tillämpas.

Susanna är en av dem som dömts för mord. Hon har dödat sin sambo Tomas. Den kväll som dådet skedde var de ute och festade tillsammans. När de kommer hem grälar de. Susanna berättar att Tomas tar stryptag på henne. Susanna grips av panik och får tag i en kniv.

Hon säger sig inte ha något minne av att ha huggit Tomas. Hennes nästa minnesbild är att Tomas ligger på golvet framför kylen och frysen. Hon ringer efter ambulans.

Susanna döms till tio års fängelse för mord i Örebro tingsrätt. I hovrätten ändras domen till åtta års fängelse för dråp.

Troligen är Susanna ute efter fem till sex år. Anders däremot kan räkna med att sitta inne nästan fyra gånger så lång tid, och bli en fri man framemot 2030 när han är sjuttio år gammal.

Tomas Nilsson, brottmålsadvokat och ordförande i Sveriges Advokatsamfund, efterlyser tydligare riktlinjer till tingsrätterna runt om i landet.

– Det enda sättet att få tingsrätterna att döma så likartat som möjligt är att vi får en klar och tydlig vägledning från Högsta domstolen.

På bilden: Janne Tuomela mördade sin sambo med stekpanna och kniv. Han fick namnet »den leende styckmördaren« på grund av sitt ansiktsuttryck under häktningsförhandlingarna. Tuomela dömdes till livstids fängelse.