Studentdrömmen

Visdom och dygd. Så står det på latin över ingången till University of Hong Kongs huvudbibliotek, vars fem våningar sju dagar i veckan är fyllda till bredden av hårdpluggande studenter.

Fliten är en av anledningarna till de senaste årens avancering på den internationella rankningslistan, som gjort universitetet till ett attraktivt val bland världens toppstudenter.

Ytterligare en anledning är att regeringen i Hongkong, liksom i andra delar av Asien, för en medveten strategi för att locka utländska studenter.

– Inför förra läsåret höjdes kvoten av utländska studenter vid Hongkongs allmänna universitet från 10 till 20 procent, säger professor John Spinks, rådgivare till universitetets rektor och ansvarig för skolans rekrytering av utländska studenter.

Han berättar att ansökningarna till University of Hong Kong från utländska studenter har gått från »ett hundratal« till »över 10 000« på mindre än ett årtionde. Det enda egentliga hindret från att acceptera fler utländska studenter är platsbristen för boende och lokaler.

– Vi bygger nu 1 800 nya bostäder som ska vara klara till 2012. Innan dess kan vi inte garantera boende för alla studenter, men erbjuder viss finansiell hjälp för boende utanför campus, säger John Spinks.

Hongkong är en av världens mest tätbefolkade regioner, med sju miljoner invånare på en yta mindre än Norrköpings kommun. Även campus är byggt på höjden, och John Spinks har sitt kontor på tionde våningen i ett av många höghus som trängs på skolans lummiga och kuperade bergsområde.

Philip Hafstad, 24 år från Åre, tar sin magisterexamen i internationella relationer här. Regionens tillväxt och utveckling gör att han ser utbildningen som mycket konkurrenskraftig på den framtida jobbmarknaden.

– I Sverige finns många utbildningar med inriktning mot Asien och Kina, exempelvis ekonomi eller civilingenjör. Ett klart bättre alternativ är att studera här på plats, och samtidigt få erfarenhet av kulturen och samhället, säger Philip Hafstad.

Philip följer därmed en klar trend, då antalet svenska studenter i Asien under det senaste årtiondet har femfaldigats. Enligt statistik från CSN studerade färre än 400 svenskar vid asiatiska skolor läsåret 1998–99, under 2008–09 är de fler än 2 000. Under denna period har svenska studenter i Kina sexfaldigats, och i Hongkong tiofaldigats. Flest svenska studenter, 685 stycken, finns i Japan.

Philip Hafstad har också studerat ett halvår vid University of International Business and Economics i Beijing, och anser att kvaliteten på utbildningen är bättre än i Sverige, framför allt vid University of Hongkong. Arbetsbördan är tyngre, men samtidigt är systemet flexibelt och de mycket kunniga lärarna är handplockade från flera olika länder:

– Asien är på uppgång, som ett modernt USA, och Hongkong är en hubb mitt i utvecklingen. Många institutioner, inklusive universiteten, är sedan kolonialtiden formade efter brittisk modell.

Den enda nackdelen med studier i Asien är att statusen – än så länge – är lägre internationellt sett än toppuniversiteten i USA och Storbritannien.

Utbildning är en växande industri: enligt Unesco passerade antalet internationella studenter i hela världen i år för första gången tre miljoner. För att locka dessa har många länder i Asien utarbetat egna specialiteter.

Singapore jobbar hårt med ekonomiutbildningar och samarbetar med kända universitet i USA, de erbjuder gemensamma examensprogram i Singapore. Studenter behöver därför inte längre lämna landet för att få en internationellt beryktad examen.

Singapore siktar på att locka 150 000 utländska studenter till år 2015, jämfört med 97 000 för två år sedan. Utbildningstjänster kommer då att utgöra 5 procent av landets BNP.

Malaysia har främst blivit ett alternativ för muslimer, eftersom 11 september och utvecklingen därefter har fått många att tveka inför studier i USA eller andra länder i väst. Till nästa läsår siktar Malaysia på 100 000 utländska studenter vid sina institutioner, jämfört med 71 000 under pågående läsår.

Efter våldsamheter mot asiatiska studenter har också Australien blivit ett mindre lockande alternativ. Utbildning är landets tredje största export, efter kol och järnmalm, men nu märks en minskning i ansökningar framför allt från Indien, och många väljer att stanna i Asien i stället.

Andra externa faktorer har också hjälpt regionens utbildningsboom. På grund av finanskrisen tvingas allt fler se till priset då de väljer skola. Philip Hafstad betalar motsvarande 120 000 kronor för sin magisterexamen i Hongkong.

Enligt en jämförelse gjord av University of Hong Kong, baserad på kostnadsuppgifter från respektive institutions webbsida, kostar en treårig kandidatexamen inklusive avgifter och livsomkostnader 18 000 amerikanska dollar per år vid University of Hongkong, jämfört med 40 000 dollar i London och 48 000 dollar i Chicago.

Prisskillnaden beror enligt John Spinks på att regeringen i Hongkong subventionerar utbildningen. Dessutom är möjligheten till stipendium för utländska studenter god.

USA och Storbritannien dominerar fortfarande den internationella rankningslistan, men Hong Kong har nu tre universitet bland världens 50 främsta, enligt måttstocken i form av det brittiska magasinet Times Higher Education. Bästa svenska universitet på samma rankning är Lunds universitet på plats 67.

Pris och kvalitet gör att asiatiska familjer nu i större omfattning skickar sina barn till asiatiska institutioner snarare än västerländska. Och på grund av världens ekonomiska utveckling blir dessa studenter en allt större grupp.

– Just nu finns över 420 000 studenter bara från Kina vid utländska universitet. USA och Storbritannien har omkring en tredjedel av dessa, men den andelen minskar nu snabbt, då det finns möjlighet till en internationellt beryktad examen på engelska just runt hörnet, säger John Spinks.

En klar majoritet av de utländska ansökningarna till University of Hongkong kommer fortfarande från det kinesiska fastlandet, vars studenter utgör omkring 90 procent av de utländska studenterna.

Regeringen har också lättat på visumregler och tillåter nu utländska studenter att jobba extra under vid sidan av studierna, samt stanna i Hongkong ett år efter examen för att söka arbete.

– Dessa satsningar, tillsammans med Asiens utveckling och en ändrad mediebild, gör att allt fler ser karriärmöjligheter och en framtid i regionen. Nästa årtionde hör utan tvekan hemma här, säger John Spinks.