Svajigt om skattebrott

I februari kom domen som Anders Alenskär väntat på i över två år. I december 2010 hade rådmannen från Umeå tingsrätt åkt till Haparanda för att hjälpa underrätten beta av gamla mål som blivit liggande. Ett av dem handlade om en fiskare som stod åtalad för grovt skattebrott. Eftersom fiskaren redan hade betalat skattetillägg ansåg dennes försvarare att åtalet stred mot EU-rättens princip mot dubbelbestraffning – att man inte får straffas för samma brott två gånger. Det var ingen ovanlig invändning, men de flesta domstolar dömde efter HD:s gällande praxis – att en person både kan tvingas betala skattetillägg och åtalas för skattebrott. Detta tyckte Anders Alenskär var orimligt och begärde ett förhandsavgörande från Europadomstolen. Den åtalade fiskaren fick helt enkelt vänta på sin dom tills EU-rätten sagt sitt.

»Skattetillägg och straff inte fel« löd tidningarnas rubriker när Europadomstolens beslut kom i våras. Men det var ju alldeles fel, EU-rätten hade i själva verket kommit fram till raka motsatsen – att det svenska systemet stod direkt i strid med EU:s stadgar.

Anders Alenskär tyckte det var synd att pressen hade tolkat beslutet fel. Men det viktiga var trots allt att han hade fått rätt och att systemet nu förhoppningsvis skulle ändras.

Det gjorde det. I tisdags slog Högsta domstolen fast att det svenska systemet strider mot förbudet mot dubbelbestraffning. Många välkomnade beslutet – inte minst de som blivit åtalade för skattebrott och nu kan begära resning.

Beslutet kom knappast som en överraskning i juristkretsar. Frågan om dubbelbestraffning är långt ifrån ny. 1996 kom en statlig utredning fram till att domstolen skulle fortsätta på den sedan flera decennier inslagna vägen – att skattetillägg skulle ses som en administrativ avgift. Alltså kunde det inte bli tal om någon dubbelbestraffning. Men bara ett par år senare gjorde Europadomstolen klart att skattetillägg borde ses som ett straff, vilket också 2001 års statliga utredning slog fast. Men HD menade att det ändå inte handlade om dubbelbestraffning eftersom skattetillägget och åtalet inte nödvändigtvis syftade till samma brott. För att åtalas för skattebrott måste den tilltalade haft uppsåt att fuska, vilket inte krävs för att Skatteverket ska tilldela skattetillägg. Resonemanget väckte debatt och 2009 klargjorde Europadomstolen att Högsta domstolens argument inte höll.

År 2010 kom ytterligare en dom från HD där man konstaterade att även om det nu var klart att det handlade om två straffrättsliga förfaranden som berörde samma gärning så fanns det ändå inte tillräckligt stöd för att säga att det svenska systemet stred mot Europakonventionen.

– Man kan säga att systemet har rättfärdigats på olika sätt vid olika tidpunkter, säger Petter Asp, professor i straffrätt.

Att HD har valt att behålla den svenska ordningen så pass länge har emellertid sin förklaring, anser Petter Asp.

–Europadomstolens praxis har varit väldigt svajig vilket har bidragit till att hela processen har blivit utdragen. Frågan om vad som exempelvis räknas som samma gärning har bedömts olika genom åren.

Även om nu Högsta domstolen ändrat praxis är många kritiska till att förändringen av rättsläget inte skett genom lagstiftning. Debatten har pågått länge och regeringen har haft gott om tid på sig att ta fram nya lagar.

– När man ändrar praxis så sker övergången väldigt hastigt, vilket innebär att somliga som fått skattetillägg kommer slippa fängelsestraff – även om de har begått ett allvarligt brott, säger riksåklagare Anders Perklev.

Fiskaren i Norrland då? Det ärendet ligger fortfarande vilande hos tingsrätten men när det väl tas upp kommer ärendet avvisas av domstolen – delvis tack vare en enträgen rådman från Umeå.