Svenska barn tappar läsförmåga

I veckan släpptes resultaten från den senaste omgången av det internationella lästestet Pirls. Proven gjordes under 2021 och de svenska eleverna fick 544 poäng, den näst lägsta svenska poängen sedan testen startade vid millennieskiftet. 

– Sammantaget ser vi att de svenska resultaten har försämrats, men detta har vi gemensamt med andra deltagande länder, säger Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson. 

Rapporten visar också att andelen svenska elever som presterar på hög nivå har krympt, medan andelen som presterar på elementär nivå, eller under, ökar. Trots detta klarar sig Sverige relativt väl i en internationell jämförelse. De flesta länder som gjorde testet även 2016 hade ett sämre resultat 2021. Endast fyra länder/regioner har ett signifikant bättre resultat än Sverige: Singapore, Hongkong, Ryssland och England. Sverige hör till en "näst bäst-grupp" tillsammans med bland andra Finland, Danmark och Norge. 

Den negativa inernationella trenden kopplas till pandemin. En majoritet av rektorerna i de olika länderna vittnar om att undervisningen bromsades upp i olika grad. Nästan hälften (47 procent) bedömer att mer än två månaders undervisning påverkades. 

Sverige höll skolorna öppna för yngre elever och rektorerna här vittnar i lägre utsträckning om påverkad undervisning. Men det fanns även i Sverige skolor vars undervisning rubbades i två månader eller mer, det kan ha handlat om lokala, kortare skolstängningar och/eller hög sjukfrånvaro. 

I vilken grad pandemin förklarar det svenska tappet i läsförmåga, eller om andra faktorer spelat in, går inte att säga. Nedgången är hur som helst i samma storleksordning som i andra europeiska länder, enligt Dirk Hastedt, chef för forskarorganisationen IEA som ansvarar för Pirls. 

– Det jag finner mer slående är skillnaden i läsresultat beroende på elevernas sociala bakgrund, säger han syftande på det internationella mönstret att barn från välutbildade hem, välförsedda med böcker, presterar betydligt bättre än barn från de minst privilegierade hemmen. Den poängskillnaden fortsätter att vara stor inom den svenska elevgruppen. 

Även Peter Fredriksson på Skolverket understryker skillnaderna mellan elevgrupper. 

– Vi är bekymrade på Skolverket över att vi har en segregerad skola och en bristande likvärdighet i skolan. Den här studien bekräftar den bilden vi hade tidigare och förstärker den till och med, säger Peter Fredriksson. 

Dirk Hastedt lyfter även fram den tydliga resultatskillnaden mellan pojkar och flickor (15 poäng). 

– Pojkars sämre läsförmåga är ett välkänt och globalt problem. Kanske bör vi tala om en förlorad generation pojkar, snarare än en förlorad generation pandemidrabbade elever, säger Hastedt. 

– När elever går i fjärde klass behöver de kunna läsa bra för att lära sig och utvecklas i alla ämnen. Därför är jag genuint bekymrad över pojkars läsförmåga. 

Särskilt i de nordiska länderna noterar IEA att en stor andel elever inte gillar att läsa. I Sverige handlar är andelen 35 procent.

***

Läs även: "Jag vill inte förbjuda vinstutdelande skolor"

Läs även: Hallå borgare, sov ni på lektionen?