Svenskfödda slipper fängelse

Bara var tionde utrikesfödd mördare döms i Sverige till rättspsykiatrisk vård. Men nästan var tredje svenskfödd får den påföljden. För straffet kan det betyda nästan tjugo år i skillnad.

– Rättspsykiatrin är ingen exakt vetenskap och mycket kan spela in för bedömningen. En möjlig felkälla är att man tolkar paranoida symtom som kulturella skillnader, säger Göran Källberg, överläkare i psykiatri och ledamot av Socialstyrelsens rättsliga råd.

Fokus har granskat samtliga morddomar i tingsrätterna från 2006 och 2007. Av genomgången framgår att svenskfödda mördare i nästan vart tredje fall dömdes till rättspsykiatrisk vård.

Utrikesfödda dömda mördare fick den påföljden bara i tio procent av fallen.

– Det är oerhört intressanta siffror. För är det en sådan här skillnad mellan dem som har dömts för mord är det säkert liknande siffror också när det gäller andra typer av brott, säger Hjalmar Forsberg, rådman i Södertörns tingsrätt.

Det är domstolen som beslutar om en åtalad ska genomgå rättspsykiatrisk undersökning. 2006 genomgick exempelvis en före detta eritreansk gerillakrigare rättspsykiatrisk undersökning efter att han dödat sin fru. Han fick diagnosen maladaptiv stressreaktion, men ansågs inte sjuk. Straffet blev fängelse för mord.

När barnflickan i Knutby dömdes till rättspsykiatrisk vård för mord och mordförsök, ansågs hennes religiösa vanföreställningar vara tillräcklig orsak till att hon skulle betraktas som sjuk.

– En man hade aldrig fått den påföljden i en liknande situation, säger Göran Källberg.

Advokat Curt Sandström är brottmålsadvokat och har försvarat många romer. Han säger att det är dåligt med rättvisan i svenska domstolar.

– Den värsta situation man kan ha som advokat är att försvara en utländsk man som har angripit en svensk kvinna. Utlänningar som kanske behöver en tolk kan inte göra sig själva rättvisa inför domstolen, de kan inte språket och de ser annorlunda ut, säger Curt Sandström.

Rättspsykiatrisk vård eller fängelse har stor betydelse för hur lång tid det tar innan den som har begått brott blir fri eller utskriven. Hälften av de utrikesfödda mördarna fick livstidsstraff 2006. Livstid betyder ofta närmare 25 års fängelse.

Enligt en rapport från Socialstyrelsen är den genomsnittliga rättspsykiatriska vårdtiden för mord drygt 4,5 år.

– Ur rättssäkerhetssynpunkt och för det allmänna rättsmedvetandet är det naturligtvis inte bra om personer behandlas olika, oavsett om det beror på kön, kulturell bakgrund eller något annat, säger Göran Källberg.

Ny lag på väg

Regeringen vill upphäva förbudet att döma psykiskt störda brottslingar till fängelse. Det förslag som har lämnats för juridisk granskning till Lagrådet innebär att domstolen i första hand ska välja en annan påföljd än fängelse. Men om det finns synnerliga skäl får fängelse dömas ut. Lagändringen föreslås träda i kraft den 1 juli i år.

Rättspsykiatrisk undersökning (RPU) genomförs efter beslut av domstol. Syftet med undersökningen är att ta reda på om ett visst brott har begåtts under inflytande av en allvarlig psykisk störning, och om det finns skäl att överlämna den person som undersökts till rättspsykiatrisk vård i stället för att döma denne till fängelse. Tidigare kallades RPU ofta för »stor rättspsykiatrisk undersökning«, att jämföra med en så kallad paragraf 7-undersökning som gick under namnet »liten rättspsykiatrisk undersökning«. En RPU tar cirka fyra veckor.