Sverige äter mindre svenskt

Många minns säkert när »Uppdrag granskning« avslöjade att köttfärs, där bäst före-datumet gått ut, märktes om och såldes som färskt kött. Förtroendet för Ica rasade. Fusket ledde till åtal och två anställda dömdes till dagsböter. Ica Maxi i Nacka fick i sin tur en företagsbot på 100 000 kronor. Hur gick det då med försäljningen av köttfärs? Alldeles strålande, visade det sig. De två sista veckorna samma månad som skandalen uppdagades ökade försäljningen av köttfärs 10–15 procent jämfört med samma veckor året innan.

Köttskandalerna har avlöst varandra på löpande band de senaste åren. 2009 avslöjades vanvård av grisar, bara dagar före jul. I höstas kom det fram att flera ton fläskfilé hade färgats och sålts som oxfilé till svenska handlare. I januari hittades hästkött i färdigmat och förra veckan återkallades 18 ton hamburgare och kebabkött som misstänks vara smittat av tarmbakterien ehec.
Om de allra senaste skandalerna påverkat försäljningen av kött vet varken handlarna eller de svenska köttproducenterna i dagsläget. Det är för tidigt att säga. Men generellt har inte köttlarm gjort något avtryck i försäljningsstatistiken hos vare sig Ica eller Axfood. För även om vi till en början avstår att köpa en viss produkt, faller vi efter ett par veckor tillbaka i vårt tidigare konsumtionsmönster.

– Det beror på att konsumenten har ett starkt förtroende för handlarna. Vi handlar efter tilltro, säljs det i butiken är det okej, säger
Richard Tellström, måltidsforskare vid Örebro universitet.

Han förklarar att mycket beror hur handlarna och producenterna agerar när skandalen är framme. Lyckas de framställa köttlarmet som ett bedrägeri, att de själva blivit lurade, rubbas inte konsumenternas förtroende.

– Då ser vi händelsen som ett enskilt övertramp och att det inte kommer att hända igen. Men flera skandaler nära varandra i tid kan ge intrycket av att något är systematiskt fel. Först då skulle våra konsumtionsvanor ändras, säger han.

Inte heller tycks köttskandalerna få konsumenterna att välja svenskt kött i större utsträckning.

Från 1990 till 2012 har den svenska köttkonsumtionen ökat med drygt 40 procent – i dag äter vi runt 85 kilo kött per person och år. I takt med att vi äter mer kött minskar andelen svenskt kött. Och utvecklingen accelererar. De senaste siffrorna visar att produktionen av svenskt gris- och nötkött gått ner med nästan nio procent på ett år.

– Det är inte tillräckligt lönsamt. I dag kan vi inte producera kött som marknaden är beredd att betala för, säger Åke Rutegård, vd för Kött och Charkföretagen.

Det finns flera anledningar till att svenskt kött är dyrare. Sverige har tuffare djurskyddslagstiftning och miljöregler än många andra länder. Vi har dessutom ett kallare klimat, vilket gör att uppfödarna måste bygga dyrare stallar. Det svenska köttet har helt enkelt svårt att hävda sig i konkurrensen.

– Många hoppas på att skandalerna kommer leda till en ökad efterfrågan svenskt kött. Det är ju inte en orimlig tanke att konsumenterna skulle känna större tveksamhet till utländskt kött nu, säger Åke Rutegård.

Kanske är förhoppningen inte förgäves. En skandal satte trots allt spår i konsumenternas beteende. Efter att vanvården av grisar avslöjades strax före jul 2009 fick försäljningen av ekologisk julskinka ett rejält uppsving, och har därefter ökat för varje år som gått. Förra året beräknades över fem procent av den sålda julskinkan vara ekologisk, vilket kan jämföras med att vi i genomsnitt köper en procent ekologiskt kött.

– Det spelar ingen större roll för den privata ekonomin, man köper ju bara julskinka en gång om året. Och under julen vill folk göra gott för sig. Man konsumerar som man önskat att man gjort hela tiden, säger Ingmar Kroon från Axfood.