»Sveriges behov av flygförbindelser säkerställs genom Bromma Stockholm Airport«
Bromma Stockholm Airport är idag med 2,3 miljoner resenärer Sveriges tredje största flygplats. Samtidigt är det en flygplats som varken investerats i eller utvecklats under mycket lång tid. Dessutom är det så att de flygsäkerhetsmässiga kraven medför att omfattande förändringar måste ske vid flygplatsen. Förändringar som tillsammans med omfattande investeringar i Stockholm Arlanda Airport säkerställer hela Sveriges möjligheter att resa till, från och inom landet.
Infrastrukturen för flyg i Sverige står inför tydliga utmaningar. Allra tydligast är det i Stockholm där två flygplatser är nödvändiga för att möta efterfrågan de tider på dygnet flest reser.
I och med att resmönstren i vårt land ser så ut att behoven är som störst under morgontimmarna och under eftermiddagen behöver vi från Swedavia säkerställa flygplatskapacitet efter den trafik som sker rusningstid. Motsvarande sker även i tunnelbana, cykelstråk och all annan infrastruktur. Vår uppfattning, vilken också delas av Trafikverket, är därför att Bromma Stockholm Airport är helt nödvändig för svensk tillgänglighet. Detta eftersom den flygtrafik som bedrivs inte ryms på Stockholm Arlanda Airport. Bromma Stockholm Airport är också utpekat som ett särskilt riksintresse, viktig för hela landets möjligheter att fortsätta utvecklas.
Blickar man framåt i tiden kan vi också förvänta oss att Stockholm kommer att fortsätta växa. Behovet av infrastruktur för flyg kommer då också att öka. Vår ambition när vi nu utvecklar såväl Stockholm Arlanda Airport som Bromma Stockholm Airport är att Sverige ska fortsätta vara ett öppet och tillgängligt land med fler flygförbindelser till destinationer runt om i vår omvärld, samt flygförbindelser som gör resande inom Sverige möjligt. Vi genomför därför omfattande investeringar i båda flygplatserna. Detta är investeringar som framförallt syftar till att möjliggöra resande till, från och inom Sverige. Vår målsättning med Stockholm Arlanda Airport är att kunna möta 35 miljoner resenärer varje år, idag reser 21 miljoner vid flygplatsen. Naturligtvis har vi också en dialog med de flygbolag som ska utnyttja infrastrukturen såsom SAS, Norwegian och Malmö Aviation, inte minst för att investeringarna ska genomföras så effektivt och ändamålsenligt som möjligt. Den utveckling som sker har också ett stort stöd. Ser man på utvecklingen av Bromma Stockholm Airport anser sju av tio i just Bromma att flygplatsen ska få finnas kvar åtminstone till 2038.
Utvecklingen av Bromma Stockholm Airport kunde inledas i och med att ett längre avtal slöts mellan Stockholm Stad och Swedavia, då klargjordes också Bromma Stockholms Airports roll fram till 2038. Flygplatsen skulle primärt bidra till svensk tillgänglighet genom att erbjuda möjligheter för Statsflyg, Reguljärflyg och Affärsflyg att trafikera flygplatsen i linje med Stockholms och övriga Sveriges behov. Samtidigt angavs att trafiken inte fick överstiga 80 000 starter och landningar per år samt att särskilda bullervillkor och öppettider skulle gälla för att ta hänsyn till närområdet. Parallellt är verksamheten vid flygplatsen också reglerad genom miljötillstånd och trafiktillstånd vilket tillser att flygsäkerheten upprätthålls och utvecklas.
I takt med att flygplatsens disponibla yta minskat, bland annat till följd av att de flygsäkerhetsmässiga kraven skärpts, har behoven av en omdisponering av flygplatsverksamheten blivit alltmer akut. Swedavia har därför investerat för att säkerställa Affärsflygets möjligheter vid flygplatsen och många av de övriga aktörerna som varit etablerade vid flygplatsen har sagts upp. Uppsägningarna har alltså skett till följd av utrymmesskäl och flygsäkerhetsmässiga krav. Parallellt har Swedavia haft dispenser för en stor del av den reguljära flygtrafiken. För att långsiktigt säkerställa flygplatsens grunduppdrag har vi därför sökt och beviljats en högre klassificering vilket medför att den reguljära trafiken kan fortsätta trafikera flygplatsen. Utan ny klassificering hade detta inte varit möjligt och flygplatsen hade inte kunnat utnyttjas av det stora flertalet resenärer, utan bara av några få.
Nästa steg i utvecklingen av Bromma Stockholm Airport är att anpassa terminalbyggnaden efter antalet resenärer och möjliggöra för spårbunden kollektivtrafik att ansluta till flygplatsen. Därmed skapas en attraktiv cityflygplats som möter Sveriges behov av resande samt skapar vinster åt såväl närområde som miljö. I och med att nya flygplanstyper också förväntas till flygplatsen kommer också bullernivåerna från verksamheten att minska. Självfallet är det också så att all utveckling kommer ske inom ramen för de regleringar Bromma Stockholm Airport verkar under; miljötillstånd, avtal med Stockholm Stad samt ske på ett tillståndsgivet och flygsäkerhetsmässigt säkert sätt.
Klas Nilsson, kommunikationschef Swedavia