Svexit – bara för SD-väljare

Undersökningen visar också att det starkaste EU-motståndet i dag finns i sydsverige, efter att traditionellt ha funnits i Mellannorrland. Hela 32 procent av de svarande i Sydsverige, oavsett partisympatier, anser att Sverige bör lämna EU.

– Det hänger nog samman med att SD har starkt stöd där. Synen på EU blir en del i missnöjet som SD-sympatisörer uttrycker och stämmer med bilden av globaliseringen som ett hot mot Sverige, säger Torbjörn Sjöström, vd för Novus.

Sverigedemokraterna är ensamma om att kräva att Sverige ska lämna EU, med kravet på en ny folkomröstning om EU-medlemskapet som ett första steg.

Vänsterpartiet har »det långsiktiga målet att Sverige bör lämna EU«medan Miljöpartiet i en medlemsomröstning 2008 fick majoritet för att ta bort kravet på att Sverige ska lämna EU.

SD har starkt stöd för en »svexit« bland sina egna väljare: 60 procent vill lämna EU, en Novusmätning strax efter brexitomröstningen 2016 visade att det redan då fanns stöd för EU-utträde hos 59 procent av SD-sympatisörerna.

På motsatta sidan finns främst Liberalerna och en nykomling som varande det mest EU-positiva partiet: Centerpartiet. 92 procent av Centersympatisörerna vill att Sverige ska stanna kvar i EU, och svexitanhängarna har här lägst stöd – bara 3 procent.

Det är samma parti som under stor vånda tog ställning för EU inför folkomröstningen 1994 och rent av hade »Nja till Europa« på valaffischerna.

Trots osäkerhet om det brittiska utträdet och svårigheterna att nå fram till EU-uppgörelser i migrationsfrågan finns ett starkt stöd för fortsatt svenskt medlemskap, visar undersökningen.

– Stödet för EU har ökat tydligt de senaste åren. Jag tror att en stor anledning bakom det ökade stödet – och till att allt färre vill lämna EU – kommer från brexit. När människor ser vad som står på spel och hur mycket vi tjänar på vårt medlemskap, som individer och som land, blir också allt fler positiva, kommenterar EU- och handelsminister Ann Linde (s) undersökningen.

– Frågor som många annars tar för självklara – som handeln – är nu i fokus. Över 1,4 miljoner svenskar går till jobbet tack vare exporten, och ungefär 70 procent går till den inre marknaden. I en alltmer globaliserad, men också orolig värld, är det logiskt att samarbeta med andra, tillägger Ann Linde.

Sverigedemokraternas sympatisörer är enda undantaget i undersökningen.

– Bland alla partier utom SD och V är stödet för EU massivt. Vänsterpartiet har en svagare majoritet för att stanna, men ändå en majoritet, säger Torbjörn Sjöström.

– I EU-frågan ser SD-väljarna en överstatlighet med regler som begränsar, samtidigt som det kostar stora pengar. EU-frågan blir då ett ytterligare symtom på osäkerhet, minskad framtidstro och avsaknad av egen kontroll att lösa problemen, säger han.

Oavsett valutgång och vilket block som bildar regeringen finns ett starkt stöd för EU-medlemskapet. Bland allianspartiernas sympatisörer vill 84 procent stanna, bland de rödgrönas (S+MP+V) vill 76 procent göra det. Stödet har växt jämfört med Novusundersökningen 2016, som gjordes för TV4. Då var 78 procent av alliansväljarna för och 74 procent av de rödgröna för fortsatt medlemskap.

Håkan Larsson var tidigare riksdagsledamot (C) och chefredaktör för Östersunds-Posten och tillhör det EU-kritiska Centernätverket. Han förvånas över att C-sympatisörerna i dag tillhör de mest EU-positiva.

– Man har lagt ner sin EU-kritik i Centerpartiet, det diskuteras inte alls. Det finns över hela den politiska skalan ingen diskussion om EU och kunskapsnivån är låg, även bland de folkvalda. Men jag möter många EU-kritiska centerpartister i Jämtland, säger han.

Men EU-debatten kan ändras snabbt, tror han. Själv förespråkar han inget utträde i dagsläget, men vill se mer debatt.

– När Frankrike och Tyskland vill centralisera alltmer makt kommer det väcka reaktioner. Med brexit kan de svenska EU-avgiften komma att öka med 10–20 miljarder. Och det finns starka tendenser till att alla länder ska in under Eurosamarbetet. Det här är sådant som kan ge en helt annan EU-diskussion i Sverige, tror Håkan Larsson.

Erik Lakomaa var kampanjchef för Medborgare mot EMU inför folkomröstningen 2003, i dag är han forskare vid EHFF, vid Handelshögskolan i Stockholm.

– Att Sverige ska lämna EU finns inte på den politiska dagordningen i dag. Om det inte förs en självständig debatt i en fråga brukar väljarna följa det parti de brukar rösta på. Vi såg samma sak i euroomröstningen, men ju längre kampanjen fortgick desto mer bildade man sig en uppfattning som kunde skilja sig från »sitt« partis, säger han.

Att Sverigedemokraterna profilerar sig i frågan kan vara slug valtaktik, menar han.

– De tror knappast att det kommer att leda till att Sverige går ur EU. Men de får frågan på banan och lockar Jan Björklund att tala om hur fantastiskt EU är och att Bryssel borde få mer makt och beskattningsrätt. De lockar fram uppfattningar som inte ens är särskilt populära i de EU-positiva partiernas medlemsled, säger Erik Lakomaa.

Samtidigt som Sverige har en bred majoritet för att stanna i EU finns en fortsatt majoritet för att stå utanför valutasamarbetet. I folkomröstningen 2003 röstade 56 procent nej till EMU och 42 procent ja. I SCB:s opinionsundersökningar var ja- och nej-sidan jämnstora våren 2010, men sedan dess har skillnaderna ökat. I dag säger 66 procent nej och 20 procent ja till valutaunionen.

Erik Lakomaa tror att det som mest kan påverka svenskarnas EU-inställning framöver är utfallet av brexit.

– Om det, trots domedagsprofetiorna, inte blir en ekonomisk kollaps, utan fortsätter ungefär som tidigare med skillnaden att Storbritannien står utanför, då ser många att det går att stå utanför utan att katastrofen inträffar.

– Om det däremot blir en stark ekonomisk tillbakagång efter brexit och de som varnade för ett utträde får rätt, då har vi ett annat läge, säger han.

Men Lakomaas erfarenheter från folkomröstningen 2003 får honom att känna stark skepsis inför överdrivna profetior. När de mätte vad som fick folk att ta ställning för eller emot var ekonomiska skäl absolut vanligast på nej-sidan.

– På ja-sidan var det mer spritt. Men en kategori stack ut – det vi kallade oundviklighetsargumentet: »Vi kan inte vara enda landet som står utanför«. Det argumentet finns ju inte i dag och skrämselpropagandan visade sig felaktig.

I nätverket »Nej till EU« hade man hoppats att det brittiska beslutet om utträde skulle ge luft under vingarna även för svensk EU-kritik. Men så blev det inte!

– Tyvärr har det i den svenska debatten bara låtit som det var de invandringsfientliga krafterna som bar fram brexit. Då blev det svårt att visa att också ett svexit skulle vara positivt, säger Eva-Britt Svensson, som i sju år var Europaparlamentariker (V) och sitter i styrelsen för Nej till EU.

Svexit har också kopplats ihop med främlingsfientlighet, menar hon.

– SD har lagt beslag på den svenska EU-kritiken. Politiskt är EU-frågan död i Sverige i dag. Vi försöker föra debatten, men är små och har tunnats ut. Vi hade hoppats att brexit skulle ge möjligheter, men så blev det inte, säger Eva-Britt Svensson.

Fast ändå har utvecklingen av EU fortsatt åt fel håll menar hon.

– Vi ser det katastrofala misslyckandet med migrationspolitiken och hur östländer som är med i EU för en fruktansvärd politik. Tyvärr ser vi nu en liknande utveckling i Italien också. Men vi ger inte upp. Stora unioner har aldrig fungerat över en längre tid, säger Eva-Britt Svensson.

Fakta | Mest positiva till EU

1) Luxemburg 83 procent

2) Tyskland 80 procent

3) Irland 80 procent

4) Nederländerna 77 procent

8) Sverige 65 procent

22) Storbritannien 46 procent

28) Tjeckien 29 procent

Källa: Eurobarometern 2017

Fakta | Ser fördelar med EU-medlemskap

1) Irland 90 procent

2) Malta 89 procent

3) Litauen 88 procent

4) Luxemburg 86 procent

 19) Sverige 62 procent

 24) Storbritannien 55 procent

 28) Italien 39 procent

Källa: Eurobarometern 2017