Tegnelleffekten lever kvar

Den svenska skolan underpresterar konsekvent i Pisa. Blir du sjuk är det inte ovanligt att behöva vänta över ett halvt år på vård. Blir du utsatt för ett inbrott är chansen att brottet klaras upp inte mer än 3–4 procent. Och tidningarna rapporterar dagligen om slöseri med offentliga medel och kriminella som plundrar välfärdssystemen på miljarder. Ändå visar en färsk mätning från Fokus/Novus att lejonparten av svenska folket – två av tre – tycker att de får valuta för sina skattepengar, helt eller delvis.

Enligt Torbjörn Sjöström, vd på Novus, är siffran inte helt överraskande. 

– Frågan om vinster i välfärden har riktat väldigt mycket fokus mot ägarformen. Och när välfärdsdiskussionen har kretsat kring vinst, girighet och dålig kvalitet i privat sektor, kan det få effekten att det offentliga i kontrast uppfattas som automatiskt bra – trots att det förstås inte innebär att det offentliga är hundra procent effektivt. 

Det kan också vara förklaringen att de flesta – 51 procent – svarar ”delvis” på frågan om de får valuta för pengarna, medan endast 17 procent håller med helt och hållet. Man kan uppfatta det som att offentligt driven vård och skola gör så gott den kan utifrån förutsättningarna, men inte den privata.

Det kan också finnas en Tegnelleffekt, tror Sjöström. 

– Under pandemin befann vi oss mitt i en världsomvälvande kris – och Sverige fungerade. Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten blev ansiktet utåt för en stabil, trygg, lugn kommunikation och politikerna följde myndighetens rekommendationer. Det byggde tilltron till statsapparaten. 

Samtidigt kan pandemins förlopp ha påverkat förväntningarna. Till en början kunde vi läsa om vårdhaverier runt om i världen där sjukvårdsapparater mer eller mindre kollapsade under trycket. Den svenska vården är inte utan problem – för ett år sedan publicerade Inspektionen för vård och omsorg en granskning av 27 akutsjukhus i Sverige där inte ett enda fick grönt ljus. Men jämför man det med situationen i Italien våren 2020 framstår det i mer förlåtande dager. 

– Det var en världsomvälvande pandemi och Sverige funkade. Vården havererade inte, eller om den gjorde det så märktes det aldrig. Samtidigt förändrades medborgarnas uppfattning, eftersom det såg ut som att det var haveri i hela världen, säger Sjöström. 

Det är också möjligt att siffrorna är dopade. Det är svårt att bedöma huruvida man får valuta för skattepengarna om man inte vet hur mycket skatt man betalar, vilket inte alltid är tydligt. När Svenskt näringsliv 2022 undersökte vad folk tror att en genomsnittlig lönearbetare betalar i skatt kunde enbart åtta procent placera skattesatsen inom det korrekta spannet (41–50 procent). Tre av fyra trodde det var mindre. 

– Man ser inte hela skatten på lönebeskedet. Med det upplägget ser människor inte hur mycket de betalar. Samtidigt är det ingen offentlig diskussion om skattenivåerna, vilket gör systemet svårt att överblicka, säger Torbjörn Sjöström. 

***

Läs även: Nästan var tolfte S-väljare stödjer Hamas dåd

Läs även: SD-väljare mest splittrade inför Trump