Terrorexpert: ”Hög koncentration av potentiella terrorister i Sverige”
Efter terrordådet i Bryssel i måndags då två svenskar dödades har både Belgien och Frankrike höjt terrornivån till den högsta. Men inte Sverige. Terrorforskaren Magnus Ranstorp berättar varför.
Bild: Sylvain Plazy / TT
Svenskar var det uttalade målet i terrordådet i Bryssel i veckan då två sköts till döds och en skadades svårt. Gärningsmannen uttalade sympatier för IS på nätet och sade att han dödade svenskarna för att ”hämnas muslimer”. Trots det lät Säpo terrorhotsnivån i Sverige ligga kvar på den näst högsta nivån, fyra.
– Skulle terrorhotsnivån höjas till en femma så innebär det att Säkerhetspolisen vet att ett konkret terrorhot är mycket nära förestående. Säpo har ett mycket intensivt samarbete internationellt och jag bedömer att de har bra koll på läget, säger Magnus Ranstorp, expert på terrorism vid Försvarshögskolan.
Samtidigt inskärper han att fyra innebär ett mycket allvarligt terrorhot. Hotbilden mot Sverige har byggts upp under lång tid – men framför allt under de senaste två åren då Sverige har varit utsatt för systematiska förtalskampanjer på nätet och varit föremål för konspirationsteorier som fått stor spridning i den muslimska världen.
– Sverige har på många håll i världen kommit att uppfattas som spjutspetsen för motståndet mot islam. Det handlar om bilden som har målats upp i samband med koranbränningarna, samt den Sverigefientliga kampanj som spreds av extremister om att svenska socialtjänsten påstods kidnappa muslimska barn.
Attentatsrisken har också ökat ytterligare efter Hamas terrorangrepp på Israel härom veckan.
– Israel-Palestina-konflikten är det kraftfullaste som finns för att förena människor i en känsla av offerskap, vilket sedan används som förevändning för ytterligare terrordåd.
Terrorhotet är stort i hela Europa säger Ranstorp och hänvisar till siffror från respektive lands säkerhetspolis över hur många som de har under aktiv bevakning.
– Den franska listan innehåller 22 000 personer som bedöms som intressanta för säkerhetspolisen. Storbritannien har runt 3 000 och Belgien något mindre, omkring 600-700 personer. Det innebär dock inte att alla dessa är attentatsbenägna.
Också i Sverige finns en internationellt sett hög siffra av potentiella attentatsmän, menar Ranstorp.
– Vi har fler potentiella attentatsmän i Sverige än vad alla de andra nordiska länderna har tillsammans och så har det varit under lång tid.
Men vilka är det som tar det slutgiltiga steget och blir attentatsmän? Och vad får dem att bli det? Det är en lång process dit, menar Ranstorp och tillägger att det har funnits en stor naivitet i Sverige kring det stora flyktingmottagandet, vilka som har kommit hit och den efterföljande integrationen – eller bristen på sådan.
– Det finns en våldbejakande islamistisk extremism som utgör toppen på ett isberg i Sverige. Men därunder finns en icke-våldsbejakande islamistisk extremism som utgör själva basen och som tillför toppen kraft.
Den basen, menar han, har kunnat växa till sig eftersom de utsatta områdena är segregerade från samhället. Där har människor kunnat leva i årtionden utan att lära sig svenska. I dessa miljöer finns människor som aldrig tar del av svenska nyheter utan blir matade med Sverigehat genom sociala medier eller utländska nyhetskanaler.
Här finns stora risker att människor på individnivå odlar en så stark aversion mot Sverige att de slutligen begår ett attentat.
– Det som slutligen kan få en människa att tippa över är att något skakar om en på ett personlig plan, som till exempel en tragedi i familjen, säger Magnus Ranstorp.
– En stor allvarlig kris, som den rådande situationen i Israel och Gaza är också något som kan ge drivkraft och den extra knuffen till att ta det sista steget.
***
