Till salu – fortfarande

Den gråhårige mannen var barfota och tittade in i kameran, log sitt bländvita leende och sa:

– Har det hänt någon gång att du nästan blivit förälskad i en sten?

Det var nu tolv år sedan Ernst Kirchsteigers program »Sommartorpet« började visas i SVT. Då kostade ett sommarhus i snitt 596 000 kronor. I dag ligger medelpriset på 1 417 000 kronor.

En del av förklaringen till prisökningen är att många av de fritidshus som säljs knappast är några enkla torp. Utedasset är dött och har ersatts av en jacuzzi.

Claudia Wörmann är analysansvarig på Mäklarsamfundet.

– Vi har sett en enorm renoveringsiver. Det har nästan blivit en religion. Man ska snickra och måla om sitt sommarhus. Många vill ha kvar pumpen på tomten men det ska samtidigt rinna vatten ur kranen, säger hon.

Den främsta orsaken är dock att folk generellt har fått det bättre. Låga räntor samtidigt som hushållen har gott om pengar har medfört att fler köpt sig en sommarstuga.

– Man tror att man kommer att tjäna mer pengar och är därför beredd att betala mer. Det är en helt naturlig och sund utveckling, säger John Hassler, professor i nationalekonomi.

Men nu verkar trenden vända. Redan förra året stannade prisuppgången av och i år har de sakta börjat falla.

Det finns två huvudsakliga förklaringar.

Den första stavas självklart skuldkrisen. Den allmänna osäkerheten i Europa gör att fler skjuter upp investeringar. Eftersom ett fritidshus inte är ett livsnödvändigt inköp, är marknaden för fritidshus extra känslig för konjunktursvängningar.

Den andra orsaken till att prisuppgången stannat av beror på att det blivit allt svårare att ta ett banklån. Bolånetaket på 85 procent infördes i oktober 2010 och bankerna är mer återhållsamma i sin utlåning. Ett vanligt krav är att den som ska köpa ett nytt hus måste sälja sitt gamla innan.

– Detta gör att vi får en mycket trögare marknad, säger John Hassler.

Något som också märks i statistiken över utbudet. Siffror från Hemnet visar att antalet fritidshus på marknaden når nya rekordnivåer i år – över 7 000 hus är till salu. Och enligt bostadstjänsten Bovision har den genomsnittliga tiden som fritidshusen ligger ute till försäljning ökat med 21 dagar jämfört med i fjol.

– Det är tydliga tecken på att marknaden är på väg ner. Men någon bubbla tror jag inte på. Samtidigt ska man inte vara alltför kaxig. Vi har haft fel förr, säger John Hassler.

Men överallt ser det inte sämre ut för säljarna. Tittar man på lokal nivå är en del områden på väg uppåt. På Gotland har priserna ökat med 87 procent på fem år. Fast mäklaren Bernt Björkqvist är skeptisk till den siffran.

– Det är ett väldigt litet underlag. Inte ens hundra sommarhus har sålts. Om några av dessa var tiomiljonerskåkar slår statistiken snett, säger Bernt Björkqvist .

Han har en poäng. Om man tittar på marknaden generellt så omsätts kring 10000 fritidshus per år av sammanlagt 600 000 hus. Eftersom andelen är så liten är det svårt att föra någon säker statistik.

Lars-Erik Nykvist, vd för Svensk fastighetsförmedling, menar därför att man inte ska titta så mycket på tabeller när man ska köpa ett fritidshus.

– Vägleds man av priser så kan det bli fel. Man ska inte köpa ett sommarhus för att det är bra tider. Man ska köpa ett sommarhus om man har ett behov av det, säger han.

Eller som Ernst Kirchsteiger uttryckte det:

»Det finns en melankoli och ett vemod på landet som är både vila och skönhet för mig. Jag behöver stan bara för att få komma hem till landet.«