Tio ögonblick som avgjorde valet
Bild: TT,SVT
Flyktingkrisen
I mitten av oktober 2015 gjorde sig Myndigheten för samhällsskydd och beredskap redo att sätta upp 75 tält på ett fält i Revinge utanför Lund. 375 flyktingar skulle ges ett nödboende. Migrationsverket talade om att alla andra lösningar var uttömda. Nytillkommande asylsökande skulle tvingas sova på gatorna i Malmö. Sedan augusti hade antalet asylsökande som kom till Sverige mer än tredubblats. Bara under oktober 2015 kom över 39 000 sökande.
– Mitt Europa tar emot människor som flyr från krig. Mitt Europa bygger inte murar, sa Stefan Löfven i regnet på Medborgarplatsen i början av september.
Men det blev aldrig något tältläger i Revinge. Den 24 november gjorde regeringen en U-sväng i migrationspolitiken. Gränskontrollen infördes. Från EU:s mest generösa asyllagstiftning gick Sverige till EU:s miniminivå. Och det blev ingen tillfällig åtstramning. Redan i november 2015 framgick det att migrations- och integrationspolitik skulle bli en av valets viktigaste frågor. Migrationsfrågan har varit en svår fråga för de flesta av partierna, men för Miljöpartiet i regeringsställning kunde inga tårar skyla situationen. Det ledde till en kris med dalande opinionssiffror, medlemmar som tackade för sig och språkrörsskifte.
Skärpt migrationspolitik
Den 4 maj 2018 presenterade statsminister Stefan Löfven och migrationsminister Heléne Fritzon Socialdemokraternas nya migrationspolitik. Gränskontrollerna skulle fortsätta att gälla, papperslösa skulle inte få rätt till socialbidrag och mängden asylsökande regleras efter Sveriges storlek. Det lät också som om Löfven ville förbjuda kommunerna att erbjuda skolgång till barn som nekats asyl, men det förnekade Fritzon via Facebook senare samma dag. Partiets stramare migrationspolitik sågs som ett försök att inte läcka mer väljare till Sverigedemokraterna och kanske till och med locka tillbaka några. Hos delar av partiet föll den nya linjen inte i god jord. Flera lämnade sina uppdrag i protest och partiets samtliga fem sidoförbund motsatte sig partiets skärpningar.
Läs mer: Strid om S strategi: »Enough is enough!«
6-åriga Selma nekas assistans
Regeringen ville få bukt med de ökande assistanskostnaderna och gav Försäkringskassan i uppdrag att bryta utvecklingen av antalet assistanstimmar. Genom två HD-domar skärptes tillämpningen av vad som anses vara grundläggande behov och sedan dess har hundratals förlorat rätten till assistans. I maj publicerade SVT en artikel om sexåriga Selma som på grund av en hjärnskada varken kan gå eller prata. Hon sondmatas, lider av epilepsi och behöver ständig tillsyn. Trots att Högsta förvaltningsdomstolen slog fast att sondmatning är en måltid och ger rätt till personlig assistans fick hon ett nej av Försäkringskassan. Knappt två veckor innan valet släppte Riksförbundet för rörelsehindrade barn och ungdomar en undersökning utförd av Novus som visade att majoriteten av befolkningen anser att regeringen har hanterat frågan om personlig assistans på ett dåligt sätt. Samtidigt publicerade SVT en kartläggning som visade att över hälften av kommunerna har svårt att hjälpa alla som inte längre får assistans. Ebba Busch Thor (KD) anklagade regeringen för att ha »jagat barn i behov av assistans«. Anne Lööf (C) sa att det »vänder sig i hela kroppen« och Jan Björklund (L) lovade att en röst på Liberalerna är lika med stöd och service åt de assistansberoende. I slutet på augusti meddelade Socialdemokraterna att de är beredda att satsa upp till en miljard och öppnar för ett blocköverskridande samarbete om LSS.
Gymnasielagen splittrar
Den så kallade gymnasielagen trädde i kraft den 1 juli och ger uppskattningsvis 9 000 ensamkommande ungdomar en ny chans till uppehållstillstånd genom gymnasiala studier. Lagen har i nuläget underkänts av två migrationsdomstolar och godkänts av två. Migrationsdomstolen i Göteborg vände sig därför till EU för vägledning om huruvida lagen står i strid med EU-rätten. Lagen var omdiskuterad, kritiserad och splittrade Alliansen. Centerpartiet sjöng med i kritikerkören gällande lagens brister men valde ändå att släppa igenom den i riksdagen. Bland vissa högerväljare hette det att Centern bedriver en ohållbar migrationspolitik. Sifos Mediemätare, som görs på uppdrag av Ekot, visade att tonfallet hårnade mot Centerledaren Annie Lööf på sociala medier. Och frågan är vad ställningstagandet har inneburit för Alliansens möjligheter att bilda en regering efter valet – Jimmie Åkesson deklarerade att SD inte kommer att stöda en alliansregering där Annie Lööf har inflytande över migrationspolitiken. Fortsättning följer.
Läs mer: All makt åt partiledningen
Den heta sommaren
Juli, som brukar vara den regnigaste av årets månader, kom att bli den varmaste någonsin. Det larmades tidigt om torkans konsekvenser för landets lantbrukare: halverade skördar, foderbrist och nödslakt. Lantbrukarnas Riksförbund uppskattade att torkan »i bästa fall« kommer att innebära 10 miljarder förlorade kronor för bönderna. Semesterfirarna jublade först åt värmen, men när totalt grillförbud rådde och fläktarna sålde slut väcktes klimatångesten.
Plötsligt lyfte klimatfrågan på den politiska dagordningen. För Miljöpartiet, som har högst förtroende i frågan och som dessutom gick till val på att rädda klimatet, var den heta sommaren bokstavligen en skänk från ovan. Och mycket riktigt, efter hettan fick partiet sina högsta noteringar i opinionsundersökningar sedan flyktingkrisen 2015 och Miljöpartiet klarade riksdagsspärren.
Plötslig familjevecka
Det var inte ens två veckor till valdagen när Stefan Löfven och Magdalena Andersson kallade till presskonferens på Sveavägen 68. En stor nyhet utlovas, en »game changer«. Förslaget som presenterades kallas för en familjevecka och ska ge arbetande föräldrar ytterligare fem lediga dagar att tillbringa tillsammans med barnen. Socialdemokraterna vill på så vis underlätta familjernas livspussel och minska stress, press och sjukskrivningar. Det var många som kände lukten av brynt fläsk och lika många som drog paralleller till Göran Perssons lansering av maxtaxan på förskolan från 1998. Samtidigt är det ett konkret förslag som berör många – upp till 900 000 familjer. Men Alliansen var inte imponerade utan påminde väljarna om »LSS-sveket« och näringslivet slog bakut.
Läs mer: Livspusselveckan som S-vallöfte
Populäre Sjöstedt
På valnatten 2014 sa Jonas Sjöstedt (V) att han ville ha en ministerpost och att hans parti skulle sitta med i regeringen. Han fick kalla handen och sa sig vara besviken. Men varför surade vänsterledaren? Inför valet har han kunnat skylta med 80 reformer som Vänsterpartiet drivit igenom, samtidigt som partiet – från sin position utanför Rosenbad – har kunnat kritisera regeringen. Vänsterpartiets stöd har vuxit stadigt. När Socialdemokraterna stängde Sveriges gräns och fokuserade på lag och ordning valde besvikna väljare att vända sig till den principfaste Sjöstedt. I förtroendemätningar får han högst betyg och han är en skicklig debattör som talar så att alla förstår. Antagligen är den populäre Sjöstedt mer omtyckt än sitt eget parti.
Läs mer: Därför växer V i mätningarna
Ebba-effekten
Det såg mörkt ut för Kristdemokraterna. Partiets 5,6 procent från riksdagsvalet 2014 hade länge dalat för att bara månader före valet nå en bottennoteringen: 2,6 procent i Sifos sammanvägda mätning Svensk väljaropinion. Det är ovanligt att partier åker ur riksdagen, och små partier brukar gynnas i slutet av en valrörelse. Traditionellt sett har KD fått ett uppsving i takt med att valdagen närmar sig – inte minst genom moderata stödröster. Trots detta trodde två tredjedelar av väljarna i juli, enligt en undersökning av Aftonbladet/Inzio, att KD skulle åka ur riksdagen. Expressen och Dagens industri arrangerade valrörelsens första partiledardebatt den 14 augusti och Ebba Busch Thor tände till. Två veckor senare korades hon till vinnare av Aftonbladets debatt. Ebba Busch Thor går genom rutan.
Läs mer: »Sluta ifrågasätta kvinnors livsval«
Sverige brinner
I mitten på juli brann det i alla län utom tre. Norra och mellersta Sverige drabbades hårdast av flera stora skogsbränder och räddningstjänsten gick på knäna. Sverige tog mot det största samlade brandbekämpningsstödet inom EU någonsin. Notan för hjälpen är ännu inte fastställd, liksom värdet och storleken på den uppbrunna skogen. Klart är att det kommer att bli dyrt, mycket dyrt. Samtidigt pyrde missnöje bland väljarna, falska uppgifter om att Sverige tackat nej till rysk hjälp spreds och många frågade sig hur skadorna kunde bli så omfattande. Regeringen lovade satsningar på räddningstjänsten med inköp av material, ökad utbildningstakt av brandmän och ytterligare 36 miljoner kronor till Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. Även Alliansen presenterade tio förslag på hur den eftersatta civila beredskapen ska rustas upp. Vem trodde att skogsbränder skulle göra svenskt brandflyg till en valfråga?
Läs mer: Så var valrörelsen 2018
Åkessons tv-haveri
Valets stora vinnare blev Sverigedemokraterna. Frågan var aldrig om partiets stöd skulle öka, snarare hur mycket. Men det fanns stunder under valspurten som svetten började rinna på Jimmie Åkesson. Expressens och Expos granskning av kandidaterna i riksdags-, landstings- och kommunalvalet avslöjade flera SD-kandidater med nazistsympatier. Partiets skolpolitiske talesperson, Stefan Jacobsson, fick också kliva av efter att Aftonbladet avslöjat att han roat sig på skattebetalarnas bekostnad. För andra partier skulle detta troligen ha varit förödande, men än en gång rann skandaler av SD som vatten på en gås. Något besvärligare var partiledarutfrågningen hos SVT exakt en vecka innan valet. Engagemanget tycktes Åkesson ha lämnat hemma och på frågor om partiets budget hänvisade han återigen till partiets »räknenissar«.
Efter grillningen bar det vidare till Agendas studio där han mötte Carl Bildt (M) i en debatt om swexit. »Du ljuger!«, bör aldrig vara en politikers starkaste argument och Åkesson lockade knappast fler väljare den kvällen.
