Trygga novemberdimmor i oklarhetens tid
Bild: JOHAN NILSSON/TT
I dikten »Stadsbarn« pulserar livet och fabrikerna i dimmorna och frammanar just därför en särskild livskänsla. Årets novemberdunkel lade sig över ett land som utan att vara förskonat från problem ändå tycktes hantera de flesta av dem.
I mörkret i Söderköping firade ungdomar in Halloween med att kasta ägg på bilar och byggnader, tills poliser kom och ungdomarna fick städa upp efter sig.
I Stockholm sa talmannen att riksdagen skulle få rösta på Ulf Kristersson som statsminister. I Falkenberg drunknade en tolvårig pojke, men i takt med att beskedets svarta förtvivlan sjönk in hämtade människor och samhälle tröst i att de som letat i dagar och nätter kunde räknas i tusental.
I Mölnlycke knivskars en Hells Angels-medlem så allvarligt att han till en början fick hållas nedsövd. Dagen därpå sa åklagaren att »personen i fråga inte längre var sövd utan hade anhållits«.
I Stockholm röstade riksdagen nej till Kristersson.
I Malmö avgick en SSU-ordförande efter att ha gjort homofobiska och antisemitiska uttalanden.
I Stockholm bad talmannen Annie Lööf att sondera om hon kunde bli statsminister.
I Huskvarna åtalades en 16-årig pojke för mord på en hemlös rumänsk man.
I Stockholm meddelade Lööf att hon saknade tillräckligt stöd för att bli statsminister.
I Åre åkte en restaurang dit på sin dåliga livsmedelshygien.
I Stockholm meddelade talmannen att riksdagen skulle få rösta på Stefan Löfven som statsminister.
Under hela novembermånaden utlyste politiker presskonferenser i regeringsfrågan som fick journalisters salivkörtlar att gå i gång, men inga regeringsbesked kom.
I novemberdagarnas grå förtvivlan fungerade Sverige som vanligt, trots att vi inte hade en regering i vanlig bemärkelse.