Tuff match för Lindholm
På måndag börjar rättegången mot före detta tv-programledaren och chef-redaktören Ola Lindholm i Solna tingsrätt, anklagad för ringa narkotikabrott. Polisens bevisning är ett urinprov innehållande bensoylekgonin, ett ämne som bildas i kroppen då man tagit kokain. Ändå nekar han. Men har han då alls en chans i rätten?
Enligt advokat Gunnar Falk, som har lång erfarenhet av narkotika-mål, är svaret troligast nej.
I fall som detta går rätten nämligen i stor utsträckning på vad den tekniska bevisningen säger. Uppvisar provet mer än en försumbar mängd av en metabolit, ett restämne från narkotika, döms den tilltalade. Klubban faller, dags-böterna är ett faktum. Ridå.
Om den misstänkte inte har en bra förklaring vill säga. En förklaring som dessutom kan styrkas av någon insatt.
– Om jag var försvarare i en sådan här situation hade jag ringt till Rättskemiska och talat med en expert. Hört efter om man kan få i sig en metabolit på annat sätt än att ta kokain på vanligt sätt, och hur stor risken är. Man får söka sakkunskapen, säger Gunnar Falk.
Lindholms advokat Peter Lindqvist verkar tänka i samma banor. En dryg månad efter Ola Lindholms urinprov berättade han i medierna att han skulle låta experter granska testresultaten. Inga dörrar skulle lämnas oöppnade, lovade han. Hans – och Ola Lindholms – chans ligger nämligen i att hitta en förklaring som med hjälp av uppbackning kan anses rimlig i rätten.
Det innebär i praktiken att kunna visa upp en av tre saker.
• En expert som kan berätta om en annan källa till metaboliten än kokain, en källa som Lindholm tydligt kan knytas till.
• En person som under ed och straffansvar erkänner att denne lurat i en o-vetande Ola Lindholm kokain.
• Bevis eller erkännande som styrker att polisen, medvetet eller av misstag, bytt urinprovet mot ett annat.
Lyckas inte Ola Lindholm med detta blir situationen svår för honom.
– Oavsett hur intensivt en tilltalad nekar vet rätten att det är ytterst vanligt att man gör just det. Det gäller framför allt för personer som har något alldeles särskilt att förlora. Domstolarna är i hög grad bundna till testresultaten och i de allra flesta fall blir den tilltalade dömd, säger Gunnar Falk.
Men om man ändå blir dömd, vad är det för mening att ta det till domstol?
– Visst kan man fråga sig vad det är för mening att förneka det som det finns testresultat på, men människor förnekar ju också sådant som är uppenbart. Sedan finns ju också problematiken med att man fått i sig en drog omedvetet. Vare sig det är rätt eller fel kan man ju hävda det och ha förhoppning om att bli friad, säger Gunnar Falk.
