Tunt täcke i fäders spår

I helgen körs Vasaloppet och i vanlig ordning slår antalet anmälningar rekord. De 15 800 platserna till huvudloppet den 2 mars sålde slut redan för ett år sedan. Samtidigt har den snöfattiga vintern gjort att många åkare väljer att ställa in och sälja sin plats. I Stockholmsområdet, som är överrepresenterat bland de anmälda, ligger skidspåren gröna. Utan någon uppladdning är det uppenbarligen många som tappar motivationen. Enligt Vasaloppets sportchef Johan Eriksson brukar uppemot trettio procent inte dyka upp vid start. De vanligaste orsakerna är sjukdom eller brist på snö.

Gröna vintrar brukar också öka spekulationerna om Vasaloppets fortsatta existens. Och det är inte bara oroliga längdskidåkare som bryr sig. Tv-meteorologen Pär Holmberg brukar åka runt och föreläsa om klimatförändringar. Han menar att Vasaloppet troligen har lagts ner om tjugo år på grund av ökad medeltemperatur och snöbrist. Sådana profetior har fått Christer Karlsson vid Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, att se efter hur det faktiskt ser ut med den framtida snömängden i Dalarna.

1922 kördes det första Vasaloppet. Samma år anlades en klimatstation i Siljansfors försökspark, två mil sydväst om Mora. Sedan dess har man mätt medeltemperatur och snödjup på orten i början av mars varje år. Enligt statistiken har 21 av 92 vintrar haft noll eller minimal snötillgång vilket motsvarar mer än var femte vinter. Senast var år 2005. Däremot finns det inget som pekar på att någon förändring sker över tid.

– Sett över nittiotvå år finns det ingen trend åt något håll, säger Christer Karlsson.

Vad gäller medeltemperaturen märks dock en trend. Den har enligt statistiken gått upp en grad, från -7,5 °C till -6,5 °C, sedan mätningarna började. Men ökningen är så liten att den inte är statistiskt signifikant. De enda år som temperaturen har varit över noll i februari är 1989 och 1990. När det varit snöbrist har man kunnat komplettera med konstsnö. Slutsatsen är alltså att det går att genomföra Vasaloppet fyra av fem vintrar på natursnö och att spåren måste kompletteras med konstsnö var femte vinter.

– Nittio av nittiotvå år har det varit tillräckligt kallt för att framställa konstsnö. Så det är liten risk för att loppet måste ställas in helt, säger Christer Karlsson.

Men rapporten ger inte hela bilden. Enligt Erik Kjellström som forskar om klimat vid SMHI missar den en viktig aspekt då den bara mäter snödjupet vid en tidpunkt då det i regel finns mycket snö.

– Man borde i stället mäta hur länge snön ligger kvar varje år. Om man då ser tecken på att perioden blir kortare finns det absolut ett hot mot Vasaloppet, säger han.

Några sådana mätningar har inte gjorts. För skidentusiaster söder om Dalarna ser det ännu dystrare ut. I dagsläget går en klimatgräns nordväst om Uppsala. Söder om den och längs Norrlandskusten blir vintrarna stadigt mildare. Det betyder dock inte att de blir helt snöfria. Vi kan tillfälligtvis till och med få större nederbörd än i dag. Men det finns inga garantier för att snön ligger kvar.

– Dessutom tyder det mesta på att klimatgränsen kan komma att flyttas norrut, säger Erik Kjellström.

Vasaloppets framtid är uppenbarligen föremål för debatt. Klart står i alla fall att skidåkare söder om Uppsala i framtiden måste vänja sig vid att inte längre kunna ladda upp på hemmaplan. En klar fördel för dalkullor och norrlänningar, alltså.

Klicka för att förstora: