Upptäckten som ger trion Nobelpriset i fysik: »Går tillbaka till pionjärerna«
Att det skulle komma att handla om "universums mörkaste hemligheter", svarta hål, och universum, var visserligen väntat. Bland förhandstipsen dominerade rymdtemat även i år; första fotografiet av ett svart hål, galaxbildningar och kaosberäkningar.
Men att det årets Nobelpris i fysik skulle belöna inte var fotografiet, utan själva bildandet av svarta hål, var mindre förutsägbart. Den brittiska forskaren Roger Penrose, som visade att den allmänna relativitetsteorin leder till att svarta hål kan bildas, delar i år Nobelpriset i fysik med tyske forskaren Reinhard Genzel och amerikanska forskaren Andrea Ghez, som i sin tur upptäckte att ett supermassivt svart hål är den enda förklaringen till vad som styr stjärnornas kretslopp närmast mitten av Vintergatan. Andrea Ghez är den fjärde kvinnliga pristagaren i fysik.
"Årets pristagare har med sina upptäckter brutit ny mark i studier av kompakta och supermassiva objekt" löd en del av Nobelkommitténs motivering.
Edvard Mörtsell, professor vid Fysikum, Stockholms universitet, både gläds och överraskas-trots det förhandstippade temat universum- av valet.
– Det går tillbaka till pionjärerna, till dem som gjorde de första observationerna av detta. Även om den praktiska betydelsen av upptäckterna är "noll" är svarta hål det mest spektakulära vi har inom fysiken, och de mest extrema objekten. Det handlar om materia så tätt sammanpressad att inte ens ljus kan komma ut från den, säger han till Fokus.
De spektakulära svarta hålen väcker också nya frågor, som hur man kan förena kvantmekanik och gravitation.
Att de svarta hålen läcker ut strålning blev en av den nu bortgångne megastjärnan och vetenskapsmannen Stephen Hawkings upptäckter (Hawkingstrålning).
