Vägen till oenighet

I Göteborg kallpratar man inte längre om vädret. I stället är trängselskatten det givna samtalsämnet. Den 1 januari nästa år sjösätts systemet. Går allt enligt planerna kommer trängselavgifterna att dra in 14 miljarder de närmsta 25 åren. Pengar som ska gå till att finansiera det så kallade Västsvenska paketet, där tågtunneln Väst-länken är den klart största utgiften.

Men frågan är långt ifrån överspelad. Göteborgarna känner sig överkörda för att de aldrig fick folkomrösta. De tidigare så tvärsäkra politikerna har börjat tveka.

För drygt en månad sedan bestämde sig kvällstidningen GT för att agera. De startade en kampanj för en kommunal folkomröstning i frågan om trängselskatt. Hittills har drygt 11 000 göteborgare skrivit på. För att kunna väcka frågan om en lokal folkomröstning måste ytterligare 31 000 namnunderskrifter samlas in.

Trängselskatten kom upp på agendan 2008. Då hade tågtunneln redan diskuterats i flera år som ett sätt att öka kapaciteten i stadens kollektivtrafik. Flera partier var tveksamma till trängselskatter och -socialdemokraterna lovade att inget beslut skulle tas utan en folkomröstning.

Men så kom statens pengar in i -leken, och pendeln svängde. I utbyte mot trängselskatt lovade nämligen staten att betala halva Västsvenska paketet. Det avgjorde frågan. Den 27 januari 2010 röstade kommunfullmäktige ja till trängselskatt. Bara sverigedemokraterna var emot. Men under den enade ytan fanns fortfarande de som tvekade.

– Det gick väldigt snabbt. Många i mitt eget parti kände sig överkörda. Vi var flera som ville diskutera frågan men det fanns inte tillräckligt med tid för det, säger Lennart Duell, folkpartiet, ledamot i kommunfullmäktige.

– Jag var tveksam till Västlänken och försökte internt påverka mina partikamrater. Men personer med en viss position hade redan bestämt sig. Då förväntas det att man rättar sig i ledet, säger dåvarande kommunalrådet Susanna Haby, moderaterna.

Det handlade om att sy ihop en överenskommelse – snabbt och enkelt. Varken en folkomröstning eller någon längre politisk diskussion hanns med.

I stället har debatten blossat upp nu, knappt fyra månader innan trängselskatten ska införas. Och frågan allt fler ställer sig är om Västlänken verkligen är en bra investering. Exempelvis är det svårt att fastställa den slutgiltiga prislappen på Västlänken. 2009 uppskattades kostnaden till 16 miljarder. I dag är den siffran 20. Var den kommer att landa i slutändan kan ingen säga säkert. Än mindre vem som kommer att betala om kostnaderna skenar iväg. Dessutom är nyttan svårutredd. Enligt Trafikverkets gängse kalkyl är Västlänken inte samhällsekonomiskt lönsam.

– De flesta storstadsprojekt blir olönsamma i beräkningen. Det är upp till beslutsfattarna att avgöra hur mycket de aspekter vi inte kan beräkna är värda, säger Per Lindholm på Trafikverket.

De flesta politiker står fast vid sitt beslut. Västlänken och resten av paketet är nödvändigt för att Göteborg ska bli en hållbar, attraktiv och växande stad. Dessutom är allt redan spikat. Motståndarna menar att det finns all anledning att riva upp beslutet och undersöka andra billigare alternativ.

– Politikerna tar en stor risk. Man tänker att göteborgarna så småningom ska -acceptera beslutet. Men om folk inte gör det riskerar vi att få ett avsevärt miss-troende mot politikerna, säger statsvetaren Folke Johansson.

Fakta | Västsvenska paketet

Västsvenska paketet är satsningar som görs på vägar och järnvägar för tåg, bussar, spårvagnar, cyklar och bilar fram till cirka 2027. En del av projektet är Väst-länken – en sex kilometer lång tågtunnel med nya stationer i Haga och vid Korsvägen. Hela paketet väntas kosta 34 miljarder kronor.