Var tredje nybliven mamma arbetslös

»Jag rekommenderar ingen att bli gravid när de har en projektanställning«, säger civilingenjören Erika Nilsson.

Hon blev gravid samtidigt som hon borde ha sökt andra jobb för att projektanställningen höll på att ta slut. Hon bestämde sig för att skjuta på det till under föräldraledigheten. Erika Nilsson är it-projektledare, så arbetsmarknaden är god. Ändå tog det längre tid än hon tänkt sig att få jobb och hon blev tvungen att förlänga föräldraledigheten med två månader.

– De första sex månaderna tänkte jag inte på att jag inte hade ett jobb att gå tillbaka till. Sen tog arbetssökandet mycket energi och det är synd att min sambo inte får så lång föräldraledighet som han skulle haft.

Erika Nilsson är inte ensam. Var tredje nybliven mamma har inget jobb. Enligt Statistiska centralbyrån, SCB, står 31 procent av mammor med barn som är yngre än ett år utanför arbetsmarknaden. Motsvarande siffra för nyblivna pappor är knappt 10 procent. Majoriteten av mammorna har haft ett jobb åren innan de får barn och rätt många får ett jobb igen när barnet fyllt ett.

Den vanligaste förklaringen till att mammorna inte har en anställning under barnets första levnadsår är att arbetet var tidsbegränsat. Det är ett problem eftersom en stor del av tryggheten i familjepolitiken är kopplad till att föräldrar har en tillsvidareanställning, till exempel rätten att få komma tillbaka till arbetet.

– Unga kvinnor vill ha ett fast arbete men diskrimineringen är så pass kraftig att de har svårt att få det. Bland LO-kvinnor i åldern 20 till 29 år har 47 procent en tidsbegränsad anställning. Vi menar att problemet ligger i hur arbetsgivare bedömer kvinnornas frånvarorisk, säger LO-ekonomen Lena Westerlund.

År 2007 tog mammor ut 79 procent av föräldrapenningen och pappor 21 procent. Professor Philip Hwang, vid Göteborgs universitet, menar att arbetsgivare utgår från att män kommer satsa på arbete och att kvinnor kommer vara hemma med barn. Detta påverkar beslutsfattandet i familjen.

– Pappor förhindras eller hindrar sig själva att använda de möjligheter de har, till exempel att ta pappaledighet. Förväntningarna hindrar även kvinnor att på lika villkor som männen ge sig in på arbetsmarknaden.

Veronica Palm (s), riksdagsledamot och vice ordförande i socialförsäkringsutskottet, säger att problemet är strukturellt.

– Vårdnadsbidraget är ett bidrag för att kvinnor inte ska etablera sig på arbetsmarknaden och män inte få del av omsorgen om sina barn under deras första år. Den jämställdhetsbonus som regeringen inför är alldeles för komplicerad för att kunna påverka de strukturer som leder till att föräldrar delar ojämställt i dag.

Désirée Pethrus Engström (kd) är riksdagsledamot och sitter i arbetsmarknadsutskottet och är ordförande i Kristdemokraternas kvinnoförbund. Hon håller inte med om att regeringens politik försämrar kvinnors arbetsmarknad.

– Regeringens linje är arbetslinjen. Det viktigaste är att kvinnor har en fast anställning och en bra lön och ersättning innan de blir föräldrar. Vi borde utbilda kvinnor om ekonomi, kanske redan i skolan. Och vi måste uppmuntra varandra så att pappor är mer hemma.

Hon betonar att vårdnadsbidraget inte är en jämställdhetssatsning, utan en valfrihetssatsning.

– Det är en inkomstförstärkning för dem som ändå har tänkt vara hemma. Om det visar sig att 90 procent är kvinnor som använder vårdnadsbidraget, då får vi titta på det.

Enligt Désirée Pethrus Engström är det socialdemokratisk politik, som dagens föräldraförsäkring, som har lett till kvinnors sämre position på arbetsmarknaden.

– Familjens rätt att bestämma över sitt eget är centralt i kristdemokraternas ideologi. Men i vårt idéprogram står att strukturer som bidrar till ojämställdhet måste motarbetas, ibland även via lagstiftning.

Så funkar bonusen

20 maj tar riksdagen beslut om vårdnadsbidrag och jämställdhetsbonus. Bonusen är en skattelättnad på upp till 3 000 kronor per månad till arbetande föräldrar. Hur stor bonusen blir styrs bland annat av i vilken utsträckning föräldrarna delar på föräldrapenningen.