Värdelösa värdepapper

I dag är kontanter värda 100 miljarder kronor i omlopp i Sverige. Det motsvarar bara knappa 3 procent av vår BNP. På 1950-talet låg samma siffra på 10 procent.  Niklas Arvidsson är docent inom hållbarhet och industriell dynamik, och forskar på innovation i betalsystemet samt står bakom forskningsprojektet »Det kontantlösa samhället«. Projektet konstaterade att bankkortet är vanligaste betalsättet förutom på belopp under hundra kronor. Niklas Arvidsson menar att minskningen bland annat beror på att yngre generationer inte är invanda med kontanter och ser mobilen som ett naturligt verktyg för betalningar.

– Något som förvånar mig är att minskningen av kontanthantering går snabbare än vad jag trodde. Sverige är långt fram i utvecklingen och vi har innovativa företag som tar fram nya tjänster för att betala. Attityden till pengar har ändrats, fler litar på kort och mobila betalningar nu, säger Niklas Arvidsson.

Christina Wejshammar, avdelningschef för betalningssystem och kontanter på Riksbanken, ser inte lika allvarligt på den dalande statistiken.

– Jag är tveksam till om man kan säga att kontantanvändningen minskar drastiskt, även om den helt klart minskar. Sedan 2008 ser vi att värdet på kontanter i omlopp sjunker, säger hon och menar att bytet av sedlar är en »investering för att det ska fortsätta funka«.

– Huvudskälet till att vi byter ut sedlarna är säkerhet, vi vill göra sedlarna svårare att förfalska. Sverige har få problem med förfalskning, men vår sedelserie är 30 år gammal och behöver uppdateras.

En annan orsak kan, enligt Niklas Arvidsson, vara att komma åt svarta pengar.

– Cirka hälften av alla sedlar och mynt cirkulerar inte regelbundet. De ligger antingen i byrålådor eller finns i en svart ekonomi. Dessa pengar måste komma in i systemet vid kontantutbytet, vilket skapar ytterligare utmaningar för alla som hanterar kontanter, säger han.

Nu väntar ett år av att byta in sedlar och mynt till nya. Men det kan vara komplicerat. Det kan till och med bidra till att antalet kontanter minskar. För vad händer om du säljer din bil och får betalt kontant på en ort där bankkontoren saknar kontanthantering? Då tvingas du växla in till de nya sedlarna hos lokala handlare.

– Handlare är rädda för att bli ett slags växlingskontor när de gamla sedlarna ska bytas mot nya, vilket både är dyrt och riskfyllt för dem. Detta är en orsak till att många handlare bestämt sig för att bli kontantlösa före sedelskiftet. Så paradoxalt nog verkar kontantutbytet leda till att färre handlare accepterar kontanter, menar Niklas Arvidsson.

Möjligheten att betala kontant krymper alltså, men kommer sedlar och mynt utkonkurreras av alternativ som bitcoin, Swish och Izettle? Riksbankens Christina Wejshammar är tveksam.

– Inte cashless, but less cash, säger hon.

Niklas Arvidsson tror däremot att kontanternas tid kan vara räknad.

– Sverige kan bli helt kontantlöst, det vill säga helt utan sedlar och mynt, men det dröjer till åtminstone år 2030, tror Niklas Arvidsson.

FAKTA | Byte i flera steg

1 oktober 2015 kommer de nya 20-, 50-, 200- och 1 000-kronorssedlarna. Ett år senare, 1 oktober 2016, kommer 100- och 500-kronorssedlar. Då introduceras också nya 1-, 2- och 5-kronorsmynt.

30 juni 2016 är dagens 20-, 50- och 1 000-kronorssedlar ogiltiga.

30 juni 2017 blir de nuvarande 100- och 500-kronorssedlarna liksom 1-, 2- och 5-kronorsmynten ogiltiga.