Varken varg eller vegan
Bild: Leif R Jansson/TT
Vegansk hundmat är en växande trend, och ytterligare ett förmänskligande av våra fyrfota vänner.
– Vill du smaka?
Ron Shigeta, forskningschef på hundmatsföretaget Wild Earth, håller fram en påse med bruna pellets.
– Eh, jag tillhör inte målgruppen, invänder jag. Jag är varken hund eller vegan.
Ron slänger in några pellets i munnen och knaprar, till synes belåtet. Det räcker. Nyfikenheten tar över och jag smakar en pellet. Det torra, hårda fodret är inte oangenämt på något vis. Det skulle fungera utmärkt till yoghurten på morgonkvisten.
– Känner du ostsmaken? Lite som parmesan?
– Jo, när du säger det. Lite svagt.
Just denna variant har »cheese flavor«. Men Wild Earth har även smaksatt sitt veganska hundfoder som bacon, kyckling och jordnötssmör, vilket förmodligen behövs när huvudingredienserna är: pumpa, bovete, sötpotatis, potatismjöl och mögelsvampen Aspergillus oryzae, eller koji, som den också kallas.
Den sistnämnda utgör proteinkällan i fodret, och att just koji har hamnat i receptet är inte konstigt med tanke på att Ron är tredje generationen japansk-amerikan, och svampen är något av en nationalsvamp i det japanska köket. Bland annat används den för att göra miso, sojasås och sake.
Vi sitter i ett mötesrum på 626 Bancroft Way i utkanten av Berkeley, Kalifornien, i en byggnad full med startups inom bioteknik. Företaget har nyligen kammat hem fyra miljoner dollar i såddkapital för att ta sin hundmat till marknaden. Och sedan mitt besök i slutet av januari har Wild Earth blivit omskrivet i National Geogra-phic, Wall Street Journal och Forbes.
Men så är de två grundarna, Ron Shigeta och Ryan Bethencourt, välkända visionärer inom biotechsfären i Silicon Valley. De startade Berkeley Bio Labs, en inkubator för innovatörer inom bioteknik, och de var också med och grundade Indiebio, en av världens största acceleratorer för bioteknikföretag.
Bland investerarna i Wild Earth finns idédrivna riskkapitalbolag som den veganska investeringsfonden Veg Invest, Stray Dog Capital (som enligt sajten strävar efter »en värld där alla djur lever i fredlig samexistens«) och Blue Horizon, som stöttar företag som utvecklar växtbaserad mat.
Själva poängen med Rons och mitt foder-mumsande var förstås att få mig att tänka att fodret är av hög kvalitet, att det inte innehåller några konstigheter. Och det stämmer kanske. Det är »human grade«. Men till hundar? Varför ska hundar äta veganskt? De hundexperter jag talar med är visserligen överens om att det går att sätta samman ett veganskt hundfoder som uppfyller hundens näringsmässiga behov, men de uttrycker samtidigt stor skepsis.
– Det finns något religiöst över både de som förespråkar 100 procent veganskt och de som förespråkar 100 procent animaliskt. Hundar är varken veganer eller små vargar. De har under tusentals år anpassat sig till att äta varierat och till stor del rester från människornas hushåll, säger konsulten och agronomie doktor Marie Sallander, specialiserad inom näringslära för hundar.
Charlotte Reinhard Bjørnvad, professor i internmedicin för sällskapsdjur på Köpenhamns universitet, rekommenderar inte heller en vegansk diet:
– Det finns inga dokumenterade hälsofördelar för hundar att äta veganskt.
Åke Hedhammar, seniorprofessor vid institutionen för kliniska vetenskaper, Sveriges lantbruksuniversitet, avråder framför allt från att ge veganskt foder till valpar och snabbväxande hundar, eftersom det är särskilt svårt att tillgodose deras specifika behov av mineraler, proteiner och fetter. Sammanfattningsvis saknas stora, väldesignade långtidsstudier av hur hundars hälsa påverkas av vegankost.
Ändå är det en växande trend. Marknadsförings- och försäljningschefen Jeroen Schweitz på foderföretaget Yarrah, som redan på 90-talet började sälja vegetariska foder, meddelar att de har en tvåsiffrig ökning i sålda volymer av veganska foder i EU och Asien. I Sverige har företaget Vecanis, som enbart saluför veganska hundfoder, fyrfaldigat sin försäljning under de sedan fem åren, även om det är från en låg nivå. Vecanis grundare, Petri Aasma, har också märkt av en mer öppen och nyfiken inställning till denna typ av foder. Hans erfarenhet är att de som köper veganfoder själva är veganer och gör det av djuretiska skäl.
Det stämmer väl på Wild Earths grundare Ryan Bethencourt, som är etisk vegan och vill ha ett livsmedelssystem helt utan djur:
– Varje gång jag gav mat till min hund var jag tvungen att öppna en burk med döda djurdelar. Jag gillade det inte.
Därmed närmar vi oss pudelns kärna vad gäller veganfodertrenden.
– Veganhundar handlar inte om hundarna, utan om dess ägare. De manifesterar sin identitet genom sin hund, konstaterar Ri-chard Tellström, docent i måltidskunskap och etnolog vid Stockholms universitet.
Han beskriver hur hunden har gått från att vara arbetshund – som hjälper till att vakta, jaga och dra – till sällskapshund, till att nu vara identitetshund. Identitetshundens funktion är att förstärka hundägarens identitet och uppfattning om sig själv.
– I denna process reducerar man hunden bort från att vara hund.
Han fortsätter:
– Veganer ger sina hundar vegansk hundmat för att de vill inkludera hundarna i sin matkulturella sfär. Det är ännu ett steg i förmänskligandet av sällskapsdjuren.
Men Ryan Bethencourt understryker att Wild Earth inte bara handlar om djuretik och veganism, utan om att göra ett mer miljövänligt foder än de existerande animaliska. Enligt en undersökning från 2017 står USA:s 163 miljoner hundar och katter för ungefär en fjärdedel av landets miljöpåverkan från köttindustrin.
Innan Wild Earth har skalat upp produktionen är det dock omöjligt att avgöra hur miljö- och klimatsmart deras alternativ är. Målet är att det ska räcka att mata mögelsvampen med två kilo socker för att få fram ett kilo koji, men där är man inte än.
Som kväve- och fosforkälla till svampen använder man konstgödsel, samma gödningsmedel som konventionella bönder gödslar sina åkrar med. Konstgödsel är både energikrävande att framställa och innehåller ändliga resurser som fosfor och kalium. Socker och kojisvamp är råvaror som, till skillnad från slakterirester, gärna äts av människor.
Var fettet i fodret ska komma ifrån är ännu inte bestämt. Många frågetecken kvarstår.
Och det gäller inte bara hundmaten. Ryan Bethencourt berättar att företaget har börjat odla celler från möss för att göra labbodlat kött till katter. En produkt som – om alla tekniska utmaningar löses och priset går att pressa – ligger flera år fram i tiden. Det kan möjligen göra konservburksöppnandet mindre rysligt för veganen. Vad katten väljer, om den själv får välja, återstår att se. <
Olika lätt för kolhydrater
Hunden är en omnivor, det vill säga allätare. Tänder och matsmältningsapparat är anpassade till en kost med relativt mycket animalier. Men de flesta moderna hundar kan också tillgodogöra sig stärkelserik mat (kolhydrater). De har många fler kopior av genen som kodar för enzymet amylas, som är viktigt för nedbrytningen av stärkelse, än sin anfader vargen.
Hundraser (som siberian husky, australian dingo) vilka härstammar från jakt-, fiske- och samlarkulturer har sämre förmåga att spjälka kolhydrater än hundraser med ursprung i utpräglade jordbrukskulturer, där vegetabilier som rotfrukter och spannmål utgjorde en viktig del av födan.