Världens nya vardag

Inte sedan 1974 har Australien upplevt en översvämningskatastrof av samma kaliber som nu. Delstaten Queensland – ett område stort som Tyskland och Frankrike tillsammans – är drabbat. Över 20 städer står under vatten, minst 20 personer har dött, hundratals har evakuerats och egendom för ofantliga mängder pengar har förstörts.

Boven i väderdramat kallas en rekordstark La Niña. Väderfenomenet har inneburit att extra mycket ytvatten har förts västerut av starka strömmar och värmts upp, och har lett till stora mängder vatten i atmosfären. Kombinerat med att lågtryck har stannat över samma område ovanligt lång tid har det lett till översvämningarna som vi ser nu.

Även Sri Lanka drabbades i dagarna av svåra översvämningar. Upp emot 20 människor har dött och en miljon har blivit hemlösa när öns centrala och östra delar har upplevt kraftiga monsunregn.

Förutom det faktum att förra året var ett av de tre varmaste sedan man började mäta, präglades 2010 av extrema vädersituationer på olika håll i världen. I flera fall har konsekvenserna blivit översvämningar. Miljontals människor har till exempel fått fly undan obarmhärtiga vattenmassor i bland annat Tyskland, Kina och Nord­korea. I Pakistan omkom minst 1 600 människor i samband med att Indusfloden översvämmades, efter omfattande monsunregn vid dess källa.

Ju mer människan påverkat naturliga förhållanden, ju större är risken för kraftiga översvämningar. Speciellt överbebyggelse och omledning av vattendrag har, som Fokus skrev om i nummer 34 i fjol, fått skulden för att katastrofen blev så stor i Pakistan. Barbro Näslund Landenmark, som är expert på naturolyckor på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, vet inte hur samhällsplaneringen sett ut i Queensland, men säger att det ändå finns en likhet med andra katastrofer.

– I Pakistan handlade det om deltaområden med låglänt terräng. I Australiens fall ligger tydligen havsnivån på en hög nivå just nu, säger hon. Vilket kan innebära att vattnet inte fritt kan flöda ut.

Problematiken är återkommande. I alla tider har människan bosatt sig nära vatten, även här i Sverige där den kalla och nederbördesrika vintern kan komma att orsaka ordentliga vårfloder i år. Enligt Barbro Näslund Landenmark är det främst samhällen som ligger i områden som är flacka och låglänta, och där vattendrag möter sjö eller kust, som kan få störst problem.

– Karlstad är ett typexempel, säger hon. Men bara för att det finns mycket snö så är inte alla kriterier för en kraftig vårflod uppfyllda. Andra faktorer som måste uppfyllas är värme och nederbörd.

Där hade man senast år 2000 stora problem när vårfloden blev extra stor samtidigt som det kom mycket nederbörd. I Karlstad kommun håller man noga koll på vattennivåerna och har inrättat översvämningsprogram. Sedan 2007 finns det även en särskild översvämningssamordnare.

Enligt Barbro Näslund Landenmark är beredskapen relativt god i Sverige men hon tycker att det behövs en mer långsiktig planering eftersom klimatförändringarna ger ett mer extremt klimat. Ju varmare temperaturen blir, ju mer vatten samlas i atmosfären.

– Vill man som privatperson bo i ett område där man kan få problem? Vill jag stå för de kostnaderna själv? Det är ju en reell risk, vi är ju där redan i dag, säger Barbro Näslund Landenmark.

Fakta | El Niño/La Niña

Väderfenomenet El Niño inträffar med en intervall om två till sju år. Vindar och den kalla Stilla havs-strömmen försvagas vilket leder till att ytvattnet i öster blir varmt. Sydamerika kan få översvämningar och Australien torka. La Niña kan infalla efter en El Niño-period och får motsatt effekt. De kalla strömmarna blir starka och ytvattnet förs västerut och värms upp. År 1974 upplevde Australien en liknande vädersituation då översvämningarna krävde 14 liv i Queensland.

Källa: Wikipedia, DN.