Världens smartaste virus

Efter de lugnare jul- och nyårshelgerna tar smittspridningen av vinterkräksjukan ny fart. Denna säsong ser ut att bli mycket värre än fjolårets, enligt prognoserna från Smittskyddsinstitutet. Det senaste decenniet har mönstret sett likadant ut, med större utbrott ungefär vartannat år. Årets topp väntas komma någon gång i februari. Situationen är densamma i andra länder. I Storbritannien har antalet drabbade gått upp med hela 83 procent jämfört med förra vintern.

Caliciviruset som orsakar vinterkräksjukan kan delas in i två grupper: noro- och sapovirus.

– Noro är virusens Ferrari, säger Ian Goodfellow, Cambridgeprofessor som studerat noroviruset i tio års tid, i en intervju med brittiska BBC.

Han är inte ensam om att beskriva kräksjukeviruset som smittämnenas motsvarighet till en perfekt storm. Ett virus så infernaliskt smart konstruerat att det får forskare att betrakta det med vördnad. Det transporterar sig snabbt, överlever under så gott som alla förhållanden och på de allra flesta ytor i upp till två veckors tid, och det räcker med endast 18 mikroskopiska viruspartiklar för att smitta en människa. I en enda droppe från en kräkning finns det tusentals sådana partiklar. Dessutom reproducerar sig viruset i rekordfart, och förändrar sig så att ingen är immun under någon längre tid.

Att de drabbade blir sjuka men endast i extrema fall svårt sjuka eller så dåliga att de avlider, är ytterligare en faktor som förklarar virusets styrka. Om de smittade dog skulle det inte kunna spridas lika effektivt. Dessa slutsatser drar professor Aron J  Hall vid amerikanska Centre for Disease Control and Prevention, i en nyligen publicerad artikel.

Trots 40 års studier av detta virus har ännu inget effektivt skydd påträffats. Vid 2012 års stora amerikanska vetenskapskonferens AAAS berättade forskare vid Arizona State University att ett effektivt vaccin i form av en nässprej kan vara ute på marknaden inom fem års tid. En överdrivet positiv förhoppning, enligt många bedömare, då näsvaccinet endast tycks vara effektivt mot en specifik gren av viruset. I september i fjol genomförde forskare vid University of Rochester Medical Center i New York de första testerna av ett annat vaccin mot vinterkräksjuka, med försiktigt positiva resultat.

Den kanske främsta utmaningen för vaccinforskarna är faktumet att norovirus, till skillnad från de allra flesta virus, är extremt svårt att odla i ett laboratorium. Humant norovirus vill helt enkelt inte föröka sig i labbmiljö, berättar Elisabeth Hallin, mikrobiolog på Smittskyddsinstitutet.

– De är därför tvungna att använda sig av närbesläktade, mer lättodlade virus. Problemet är bara att dessa inte har exakt samma egenskaper som det virus människor blir sjuka av.

Och att som i kräksjukeforskningens begynnelse utsätta försökspersoner för renad, utspädd diarré är av etiska skäl inte längre tillåtet.

I strävan efter att lära sig mer om detta supervirus provar forskarna nya vägar. För att öka förståelsen av exakt hur viruset sprids har Ian Goodfellow och hans kollegor anställt en ny medarbetare. »Vomiting Larry« kallas han, och är en människolik robot som kräks på ett väldigt verklighetstroget vis. Larry har bland annat visat att norovirus från en kräkning kan färdas upp till tre meter bort. Projektilkräkningar bidrar till att göra viruset än mer smittsamt och är ännu en egenskap som fascinerar forskarna.

Fakta | Humant norovirus

20 procent av befolkningen tyck genetiskt skyddade mot de vanligaste stammarna av kräksjukevirus.

30 procent av dem som bär på viruset får inga symptom, men kan ändå vara smittspridare.

15 sekunders handtvätt och att torka händerna helt torra, helst med pappershanddukar, rekommenderas efter varje toalettbesök. Handsprit har ingen större effekt på norovirus.