Veckans bråk: Journalisterna
En rapport, publicerad på ett seminarium om mediefrågor i Stockholm i slutet av maj, visade att så många som 54 procent av befolkningen tycker att medierna förtiger fakta om invandringens konsekvenser. Det har skapat en misstro mot journalistiken. »Vad är det som förtigits om invandring?«, skrev SVT:s programchef Jan Helin i DN. Han refererade till en undersökning som visade att sedan 1985 har det mesta som skrivits om invandring i dagspressen tagit upp problemen med den.
Publicistklubbens nya ordförande Anna Hedenmo svarade i Expressen att Helin borde se sin del i skulden. Helin tillhörde dem som »buntat ihop Agenda med främlingsfientliga krafter« när SVT i en partiledarutfrågning 2012 ställt frågan »Hur mycket invandring tål Sverige?« Därför var det »knepigt« för Helin att avsäga sig ansvaret för hur »den fria debatten« hämmats sedan Sverigedemokraterna kom in i riksdagen. »När högt profilerade ledarskribenter, kulturskribenter och krönikörer klistrar främlingsfientliga etiketter på journalister som försöker lyfta även de svåra frågorna, riskerar en tystnad att breda ut sig.« Helin vände sig emot bilden av att medierna »avsiktligt skulle ha mörkat« om invandringen. »Så har det inte sett ut«, sa han i SVT:s Aktuellt. Det har det visst, sa Alice Teodorescu i samma debatt. Hon påminde om att personal på SVT i branschtidningar sagt att det fanns en ängslighet i invandringsfrågan. Professorn i journalistik Jesper Strömbäck skrev att debatten missade »fientliga-medier-fenomenet«, en forskningsterm som förklarar att olika grupper på olika sidor i en konflikt uppfattar samma medieinnehåll som om det missgynnar den egna sidan. Innan effekten av fenomenet är klarlagd kan man inte säga om »misstron mot medierna i inmvandringsfrågan är befogad«.
