Virologiprofessor: »Det kan handla om dödsoffer kontra ekonomi«

Det förbjudna F-ordet. Flockimmunitet; den barriär mot smittspridning som uppstår när uppskattningsvis 50-70 procent av befolkningen uppnått immunitet, genom att ha haft sjukdomen, eller genom vaccination.

Detta var vad Folkhälsomyndigheten, åtminstone i ett tidigare skede, verkar ha utgått ifrån vid utformningen av den svenska strategin för att bekämpa det nya coronaviruset. Den slutsatsen tycks man i alla fall kunna dra av den mailväxling från i våras, som nu avslöjats av frilansjournalisten Emanuel Karlsten i Expressen:

Ett rådslag mellan bland andra statsepidemiolog Anders Tegnell och tidigare statsepidemiolog Johan Giesecke, som nyligen även var konsult för myndigheten.

När FHM i mars skulle ta fram en strategi, rådfrågade Anders Tegnell sin tidigare mentor Johan Giesecke. Han får svaret att spridningstakten med flockimmunitet blir mindre och mindre.

Den 13 mars skrev Johan Geisecke också till Tredje AP-fonden, (där han dessutom också var muntligt kontrakterad):

”Jag tror att viruset kommer att svepa fram som en storm över Sverige och smitta i princip alla på en eller två månader…/Det hela upphör när så många blivit smittade och sedan immuna så att viruset inte har någonstans att ta vägen”.

I april talade smittskyddsexperter om att man, i alla fall i Stockholm, var nära att uppnå flockimmunitet, något som även ansågs gynnsamt för Sverige inför en andra våg.

LÄS OCKSÅ: Rädslan för en andra virusvåg efter sommaren: »Smittan ligger och bubblar«

Men i takt med att antalet döda i covid-19 i Sverige steg, tystnade talet om flockimmunitet. Det visade sig, att det nya coronaviruset i stället tycktes spridas genom kluster, och inte som influensan, som "en bombmatta" över befolkningen.

F-ordet verkade nu bannlyst, i stället framhöll myndigheten framför allt kurvan som måste plattas till för att sjukvården skulle klara trycket.

Men medan tidigare statsepidemiolog Annika Linde gick ut och sa att hon först hade tänkt fel, höll Folkhälsomyndigheten benhårt fast vid sin ståndpunkt, och vid den svenska strategin.

Att ny kunskap tillförs och experter kan ha fel är inget konstigt, det underliga är när man inte ändrar sig utifrån denna nya kunskap, resonerar Åke Lundkvist, professor i virologi vid Uppsala universitet.

– Jag tror inte alls att man medvetet offrat liv, men man har tänkt utifrån att viruset är som en influensa. Jag vill inte tro att en dålig strategi är påverkad av ekonomi. Men egentligen kan det handla om dödsoffer kontra ekonomi, säger han till Fokus.

Att vi nu ser en nedgång i antalet smittade och döda förändrar inte det faktum att nästan 6000 människor i Sverige har dött i covid-19, konstaterar han, och tror inte att andra nordiska länder, trots smitta som nu blossat upp i samband med att man lättat på restriktionerna, kommer "ikapp" Sverige.

Vi har ännu 200-300 nya fall om dagen, enligt sajten Data of our world trots att det på grund av fördröjning i rapporteringen inte syns i grafer på andra sajter, framhåller han.

I länder som till exempel Spanien, som nu åter har  fått ett högt antal smittade, har man lärt sig att slå ned nya kluster av smitta, och har bra testförmåga när man väl hittar klustren, tror Åke Lundkvist.

I Sverige verkar man i stället testa mindre i takt med att fallen minskar.

I Sydeuropa har man också varit mer öppen med att det är för ekonomin och turismens skull man måste öppna upp igen, enligt Åke Lundkvist. I Sverige har den agendan legat mer dold.

Men i Sverige var man ju ändå öppen med att en total lockdown på sikt kan riskera liv och psykisk ohälsa, i form av exempelvis arbetslöshet och självmord? Är det inte hållbara argument? 

Självklart är det mycket svårt att förutspå vad konsekvenserna på folkhälsa och ekonomi hade blivit av en lockdown, medger Åka Lundkvist.

– Hur många liv det skulle riskera kan vi inte mäta. Självklart är det ett problem. Men jag har inte sett att självmorden ökat i Finland, Norge eller Danmark på grund av vad de har gjort.

Erfarenheter från sars och mers visar att immunresponsen kanske endast är kortvarig, och att det utan vaccin därför kan vara omöjligt att uppnå flockimmunitet mot covid-19.

Framför allt offrar man med flockimmunitet som mål för många liv på vägen, anser Åke Lundkvist.

I stället borde man från början haft en strategi som gick ut på att helt släcka ut viruset, resonerar han, i väntan på ett vaccin, som faktiskt inte behöver vara så långt borta.

Så vad bör man göra nu?

– Mer testande, och karantän inte bara för den som är sjuk utan för hela hushåll där någon är smittad av nya coronaviruset. Man bör även testa mer intensivt i sjukvård och hemtjänst, så att ingen asymtomatisk smitta tas in och införa rekommendation om munskydd i miljöer där det är svårt att hålla avstånd, som kollektivtrafiken.

– Men det finns inget som säger att de smittar i mindre grad.

Även Anders Vahlne, virologiprofessor vid Karolinska Institutet, var redan från början kritisk till Sveriges coronastrategi. För honom var det tydligt från starten, att Folkhälsomyndigheten utgått från flockimmunitet som grund för den svenska strategin.

– Att man i Sverige ändå lyckats trycka avlasta sjukvården, beror till stor del på den triage- alltså den noggranna sortering av patienter- man har haft utanför sjukhusen under pandemin, menar han.

Redan i mars var han kritisk mot den okunskap han tyckte präglade Folkhälsomyndighetens uttalanden, som att man inte smittade om man inte var sjuk, eller att barn inte smittade.

Argumentet att de människor som avlidit på ålderdomshem bara skulle levt några månader till ger han heller inte mycket för.

– Hälften av de gamla som avlidit i Stockholm har inte bott på ålderdomshem, utan hemma, säger han.

Fokus har sökt statsepidemiolog Anders Tegnell och Folkhälsomyndigheten för en kommentar.

LÄS OCKSÅ: Vad händer vid en ny stor virusvåg? Få länder lär stänga sin ekonomi igen