Cissi Elwin: »Harry Schein är min hjälte«

Filminstitutets nya chef Cissi Elwin är så jäktad att hon inte hinner lämna Filmhuset på lunchen. Det får bli husets egen à la carte-restaurang som inte är så pjåkig med vita linnedukar och vänlig servis. Alla som passerar vill prata med chefen och hon framstår som genuint trevlig och vänlig. Hon rekommenderar Skagensallad och samtalet glider in på avbildning och illustratören Jane Barks teknik.

– Tänk slätt, säger hon och skrattar högt. Sedan hejar hon på någon som går förbi igen.

När Cissi Elwin utnämndes till ny chef för Filminstitutet i våras var det en del som höjde på ögonbrynen och undrade varför man valde en person helt utan erfarenhet av filmproduktion. Själv blev hon häpen – och gapskrattade – när rekryteraren ringde. Men när hon fick klart för sig vad det var för person som söktes blev hon intresserad. Hon hade förvisso ingen erfarenhet av film, men väl av att leda och organisera. Och att förnya Filminstitutet lockade. Därför tog hon inte så illa vid sig av den kritik som hördes – främst från Nils Petter Sundgren, vars ilskna röst dock ekade ganska ensam.

Snarare blev hon rörd av den lilla kontrastyrka av stöd som raskt mobiliserades.

– Det var väldigt gulligt faktiskt. Jag hade på egen hand tänkt ut mardrömsscenariot och föreställde mig rubriker som »Chockvåg över Filmsverige« – och då menade jag inte någon positiv chock.

Så, rivstart med omorganisation av institutet och i slutet av november presentation av ny modell för filmstödet där mer pengar ska satsas i färre projekt. Mot­tagandet av den nya finansieringsmodellen blev mer positivt än hon väntat sig.

– Även om det finns en oro i filmbranschen för hur det ska gå för folk personligen, så tycks alla inse att något måste göras. Filminstitutet måste bli mer offensivt. Det har funnits något slags grundantagande att det ska göras minst 35 svenska filmer per år, vilket har lett till att mer eller mindre alla projekt har varit underfinansierade. Nu ska vi satsa på högre kvalitet i de filmer vi väljer att ge pengar till.

På frågan om vad som är kvalitet hänvisar hon till sin föregångare Harry Scheins definition. Den återfinns i filmavtalet från 1963 och ska »uppmuntra självständighet och egensinne samt belöna initiativ och kvalitet«.

– Det är väldigt mycket back to Harry här i huset just nu – han är verkligen min hjälte!

Cissi Elwin ser som en av sina främsta uppgifter att inge hopp och framtidstro i filmbranschen.

– När jag började tyckte jag att hela branschen gick med krökt rygg och saknade självförtroende.

Mitt mål är att om fem år ska danskarna komma hit och fråga sig hur vi bar oss åt när vi åstadkom det svenska filmundret. Det är väl en lagom hög målsättning?

Svensk film har på sistone kritiserats för att bristande nytänkande och risktagande lett till likriktade, utslätade filmer som bara satsat brett på igenkänning och ändå floppat – hur ställer sig Cissi Elwin till det? För första gången blir hon tyst en stund. Sedan drar hon ett djupt andetag och säger:

– Jag tror att jag ska vara väldigt diplomatisk och säga att jag hoppas och tror att vi kan bidra till att man blir lite djärvare när det gäller att satsa även på smalare projekt.

Cissi Elwin började som programledare i ungdomsprogrammet »Bullen« men hennes behov av att stå framför kameran är begränsat.

– Tv ska man handskas försiktigt med. Jag har som många andra en liten narcissist i mig som inte mår bra av att vara i rutan, säger hon.

Sedan rekryterades hon till Ica-Kuriren som hon omdanade från 70-talistisk husmorstidning till modernare, mer angelägen läsning med högre glamourfaktor.

– Jag tycker att Ica-Kuriren har ett fint hjärta. Den har en själ som påminner om Public service-tanken, vilket skiljer den från andra veckotidningar.

Även om Cissi Elwin inte tycker att hon haft vare sig mål eller planer bakom sina olika steg i yrkeslivet kanske detta är den röda tråd hon kan se i sin karriär: att skapa rätt mix av breda, publika satsningar och konstnärligt, nyskapande risktagande.

– Det ville jag åstadkomma på Ica-Kuriren och de här båda delarna måste rymmas under Filminstitutets tak också. Det ena ska befrukta det andra, säger hon.
När vi åter talas vid före jul har Cissi Elwin brådis igen. Men hon ser fram emot julen. Då blir det tid för umgänge och familj – hemma hos hennes ex-man, dit hon flyttar över helgen för att fira jul tillsammans med barn, släkt och vänner som en riktig storfamilj. Som mamma till två barn har det varit en utmaning att få ihop livet den gångna hösten.

– Nej, det har faktiskt inte gått ihop alls. Mina barn tyckte att det verkade häftigt med film när jag tog det här jobbet. Det tycker de inte längre – de tycker att jag borde vara hemma med dem mycket mer, vilket jag tänker vara framöver också.

Året avslutas med barnen och Cissi Elwins nya man i Sydafrika.

– Det ska bli helt underbart, även om just nyårsafton kan vara lite jobbig – det är lätt att bli vemodig när man tänker tillbaka på allt som har hänt. Men jag tror att 2007 blir ett fantastiskt år – och ett fantastiskt filmår!