Dancy: »Barn är summan av de fem appar de använder mest«
Han har kallats världens mest uppkopplade – det räcker att googla på namnet för att finna honom högst upp i träfflistan. Den 50-årige amerikanen Chris Dancy har också prytt omslaget av Businessweek, i sig en märkeshändelse år 2014.
– Att vara på tidningens omslag var sådant Steve Jobs gjorde när han grundade Apple och när han återvände till bolaget, säger Chris Dancy.
Anledningen till uppmärksamheten är Chris Dancys mångåriga experimenterande med teknik, de dataspår vi lämnar efter oss och därmed de algoritmer bakom nättjänsterna som optimeras för att vi ovetandes ska agera på ett visst sätt.
Hans ambition har varit att för sig själv och andra synliggöra data som vi skapar och agerar i osynlig samverkan med. Han är en slags pionjär för internetåldern, som konstruerat automatiserade dataflöden kring sin omgivning: hälsa, mat- och dryckesintag, väder och månfaser, musik han hört aktivt och passivt, arbete och produktivitet. Vid en tidpunkt hade han över 700 mätsensorer inkopplade.
– Just nu vet jag inte hur många sensorsystem som är i gång. Tusentals. Det är automatiserat och går i bakgrunden, så jag tänker inte på det, säger Chris Dancy när vi träffas på entreprenörshubben Epicenter i centrala Stockholm.
Här har han också skrivit stora delar av sin nya bok som nu ges ut på engelska. »Don’t unlug« är en slags blandning av memoarer och brandskrift, som gör upp med vår syn på teknologi och uppmanar till bättre frågor om vårt förhållningssätt till teknik.
I boken skildrar han sin egen resa och sitt udda öde. Från hemlöshet till välbetalt jobb i it-sektorn och senare välkänd it-profil. Allt kantat av en rad olika missbruk: mat, alkohol, droger och arbete. Hisspitchen är att han tack vare sin dataproduktion såg vad som pågick i och runt honom och att han därmed kunde ta kontroll över sitt liv.
– Om du inte har data och kan se informationen så ser du inte mönstret, du vet inte hur de olika stegen skett för att den där munken ska hamna framför dig, säger Chris Dancy, som under resans gång blivit buddist.
Alla kan se den löpande dataproduktionen via hans hemsida.
– Jag tror inte på privatliv, säger han. Det är bara medelklassen som bryr sig. När jag växte upp var vi hemlösa två gånger och jag blev hemlös igen när en partner gjorde slut när jag var i 20-årsåldern. I sådana lägen har man inget privatliv. Jag har också tjänat över en miljon dollar om året, då har man assistenter och har inte heller något privatliv.
Integritetsfrågan är samtidigt brännhet.
– Om det inte vore för den skulle Trump släppa sin inkomstdeklaration och folk – i stället för att hålla uppe sitt privatliv – skulle fokusera på att rädda planeten. Om 50–60 år kommer man ändå att dö, vad är grejen?
Även om Chris Dancy landar i en annan slutsats delar han bilden av att mobiler och sociala medier på kort tid har förändrat oss i grunden. Han menar att de flesta vet att bruka sin mobil bättre än sitt eget liv.
– Vi borde också prata med barnen om det. Min mamma brukade säga att jag är summan av de fem vänner jag umgås mest med. Barn i dag är summan av de fem appar de använder mest, säger han.
Dancy menar att de flesta använder tekniken till främst en sak.
– Nästan allt alla gör är att skapa och hålla vid liv sin identitet via mobilen. Som buddist kan jag också säga att det är identitet som gör dig olycklig.
Det omfattande mobilbruket som allt fler blivit varse kopplar han samman med just detta.
– Alla klänger sig fast vid sin identitet. Och blir sin egen story, säger han och tillägger sedan jag uttryckt min tveksamhet:
– Jag har inte fel – jag är bara tidig.
Datainsamlingen som han nu ägnat sig åt i över ett decennium kan nog beskrivas som en slags motståndshandling.
– Allt du gör kommer att kartläggas och följas av andra. Du borde också åtminstone ta del av det, säger han, med tillägget att tekniken borde användas till att göra oss själva bättre.
Han kikar på min laptop och föreslår att jag ska ställa in anglosaxisk 12-timmarsklocka som ett sätt att skifta min tidsuppfattning; ett sätt att bromsa tiden och få en att fundera ett slag innan man tar sig an nästa sak som pockar på uppmärksamhet. Boken är fylld med olika förslag, alla anspelar på titeln – att inte dra ut kontakten.
Hållningen går tvärtemot klimatet just nu. Efter Facebookskandalen kring Cambridge analytica i början på året valde en rad kända it-profiler att lämna tjänsten, till exempel Apples medgrundare Steve Wozniak. Internetteoretikern Jaron Lanier har också sammanfattat argumenten i »Tio skäl att genast radera dina sociala medier«, utgiven denna höst. Och i Karin Petterssons och Martin Gelins nyligen utgivna »Internet är trasigt« skildras hur teknikutvecklingen banat väg för antidemokratiska rörelser.
Chris Dancy är i sammanhanget en teknikens försvarare. Detta gör han både i föreläsningar och när han arbetar som konsult; företag med stora mängder data vänder sig ofta till honom för råd.
– Jag har jobbat med olika företag och organisationer, från Coca-Cola till Microsoft. Vad som hänt de senaste åren är att många vill veta mer om vad som väntar runt hörnet. Men jag pratar inte om framtiden. Så jag blir betald för att vara historiker. Jag brukar säga till dem: Jag berättar inte om framtiden, utan om vad som hänt de senaste tre åren – ni var bara inte tillräckligt uppmärksamma.
Fakta | Hur hamnade jag här
1968: Föds i Colorado. Av sin mor ärver han intresset för organisering, listor, kalendrar och dagböcker.
1979: Får sin första dator, vilket grundlägger ett livslångt teknikintresse.
1995: Microsoft lanserar Windows95. »Jag stod i kö för att handla. Jag har ännu kvar mina kalkylark från den tiden.«
2008: Iphone lanseras. »Det var mindblowing att mobilen kunde göra sådana saker.«
2016: Träffar sin partner Fernando. De gifter sig i början på 2018.
