»Det är inte för mycket skog, utan för lite folk«

Järnmalmsprisernas nedgång verkar vara mer än en vanlig konjunktursvacka. Hur länge ska en av statens guldkalvar kunna leverera miljarder till statskassan? Jag sneddar över Nybroplan i Stockholm för att få svar.

LKAB:s Lars-Eric Aaro har valt Wedholms fiskrestaurang. Varför just den här restaurangen? Det vimlar av näringslivshöjdare därinne. LKAB:s vd rör sig vant bland borden, hejar på sin gamle »chef«, förre statssekreteraren i finansdepartementet, Erik Thedén, slår sig ner och konstaterar kort och gott att det här är »ett trevligt ställe«. Han har tagit en promenad från LKAB:s kontor vid Centralen. Till Stockholm kom han med flyg i morse från Kiruna. Där finns gruvorna. I kväll, efter flera möten, flyger han tillbaka.

– Det är roligt att komma hem på kvällen. Jag får en pratstund med min fru över en kopp te och jag har vant mig vid att flyga fram och tillbaka.

Lars-Eric Aaro går in på sitt sjätte år som vd. Bergsingenjören från Vittangi bestämde sig tidigt för att inte fastna i gruvan under jord. Han ville mera, och den karriären fanns ovan jord. Det blev några år på andra företag i svensk gruv- och stålindustri innan han återvände till LKAB 2001.

Att Lars-Eric Aaro har satt en ny stil på företaget råder det ingen tvekan om, menar branschfolk. Han har breddat bolaget och förstått att forskning och utveckling är en fråga om överlevnad för en stor bjässe på hemmaplan, läs Europa, men liten i jämförelse med giganter på andra sidan jordklotet. Bara i Kanada finns 400 gruvor.

Med ständigt stigande järnmalmspriser de senaste åren har både han och LKAB seglat i medvind de senaste åren. Med sjunkande priser väntar eldprovet.

Green pellets, LKAB:s egen »sexkantsnyckel«, har gjort succé. Pellets är en liten järnmalmskula som kan innehålla olika material bortsett från järnmalmen. Gröna kulor minskar det totala utsläppet av koldioxid från gruvan till stålverkens masugnar med runt 70 procent, jämfört med LKAB:s konkurrenter.

Varför säljer inte innovationer bättre med tanke på företagens växande miljöambitioner?

– Green Pellets är inte riktigt accepterat i hela världen. Inte ännu.

Att vara ensam om en produkt låter utmärkt. Men det finns klara nackdelar, förklarar Lars-Eric Aaro.

– Med få konkurrenter blir efterfrågan också för låg.

Han svarar entusiastiskt på alla frågor, som för att övertyga om att gruvdrift och järnmalm är det allra mest spännande man kan hålla på med. Vad blir då nästa steg i ett läge med lägre priser på malmen? Det behövs stora investeringar, inte bara i nya gruvor. Kostnaderna för att utveckla och förbättra produkterna ökar.

Lars-Erik Aaro har ett svar också här:

– Att ta fram flytande järn, som i princip är en slags förädling av pellets. Kulrullningen ska förändras.

Han lutar sig fram över tallriken och förklarar ivrigt hur processen går till som vore det bullar som ska rullas på bakbordet.

Jag lämnar det fascinerande ämnet pellets för att ta upp en annan fråga. Det går inte att prata med LKAB:s vd utan att fördjupa sig i stadsflytten. Delar av Kiruna måste flyttas för att järnmalmen sträcker sig in under staden.

Tillsammans med kommunen och staten finansierar bolaget kostnaderna för samhällsomvandlingen. Det handlar om miljarder. Men Kiruna måste utvecklas på flera sätt, menar Lars-Eric Aaro. Fler företag och arbetsgivare, bra skolor och bostäder.

– Om man var missnöjd med arbetsgivaren LKAB på 70-talet var man tvungen att flytta. I dag när vi rekryterar experter oavsett var de kommer ifrån måste vi erbjuda allt detta. De kanske inte stannar hela livet men allt mellan tre och åtta år räcker för att bidra till vår utveckling av nya produkter och driftsformer. Utmaningen är att vi ligger där vi ligger.

– Norrbottens problem är ju inte att det är för mycket skog. Utan för lite folk!

Men det ser inte helt tokigt ut. Antalet sökande till lediga jobb ökar ständigt från 4 000 för några år sedan till 22 000 förra sommaren. Då handlade det om 400 fasta jobb och 600 sommarjobb. LKAB är det fjärde största företaget att leverera in överskott till statskassan. En summa som minskat i takt med sjunkande järnmalmspriser.

Lars-Eric Aaro verkar inte det minska bekymrad över den fallande kurvan.

– Gruvor är långsiktiga projekt. Vi tänker längre än ett kvartal i taget.

Som en tanke kommer vi in på en ny slags utmaning för den statliga gruvjätten. Nämligen finansiering på den internationella kapitalmarknaden. Snart debuterar vd:n som värd för en kapitalmarknadsdag i Sverige.

– Vem vet, säger han med viss förväntan i rösten, nästa gång kanske det blir utomlands.

Att investera 50 miljarder, som de senaste tio åren, via kassaflöde verkar inte fungera längre. Jag slås av hur LKAB inte bara tänker i pellets utan också pengar, en ny råvara för att överleva på den internationella järnmalmsmarknaden.

Fakta | Sjötunga på Wedholms

Bjuden på lunch: Lars-Eric Aaro.

Aktuell: Vd för LKAB, aktivt i Kiruna, en stad som till viss del flyttas på grund av markförskjutningar, orsakade av gruvbrytningarna.

Åt och drack: Sjötunga med spenat och champagnesås. Drack vatten.

Stod för notan: Brita-Lena Ekström som åt tomatsoppa och drack vatten och kaffe.

Var: Wedholms Fisk.