»Det var många som led under Göran Persson«

Kaffet är slut, Pierre Schori börjar se lite rastlös ut. Han erkänner att han nog varit alldeles för fokuserad på sitt arbete, alltför upptagen. Det han säger handlar mest om den bok han ägnat två och ett halvt år åt, men stämmer nog rätt bra in på hans liv i utrikespolitikens tjänst. Han återger en seriestripp av Ulf Lundkvist där Fantomen står och väntar vid en flod i djupaste Afrika. Han undrar när nästa färja går och får reda på att den går om femton minuter.

»Går det ingen tidigare?«

– Sån är kanske jag...

Jean-Pierre Olov Schori, som just fyllt 76 år, är solbränd, för dagen lite hes, men på gott humör. I sin nya bok »Minnet och elden« bakar han ihop det självupplevda med utförligt beskrivna nedslag i många av de världspolitiska skeendena och händelserna sedan det andra världskriget och framåt, och kryddar det med egna åsikter och synpunkter.

Han är som en uppslagsbok i modern politisk historia, en socialdemokratiskt färgad uppslagsbok. Han menar att många av de frågor som var brännheta och skavande redan under Olof Palmes dagar, finns kvar även i dag, både inrikespolitiskt och internationellt. Han suckar och konstaterar att det är pang på rödbetan och upprustning som gäller och att den gamla sortens statsmän och ordentliga politiska lösningar lyser med sin frånvaro.

Men saknar han inte den internationella arenan, han som var aktiv i den svenska utrikespolitiken under så många år?

– Jag har ju hållit på så länge så varför skulle jag sakna det? Även nu kan jag syssla med det, men på ett annat sätt, mera fritt.

Självförtroendet verkar vara grundmurat, liksom förmågan att uttrycka sig klurigt och oskrytigt trots att han ser så nöjd ut. Vad var det då som gjorde att han kunde samtala med François Mitterrand, Fidel Castro och Henry Kissinger och fick förhandla med Yassir Arafat?

Pierre Schori poängterar att hans lycka var att få jobba med Olof Palme och Sten Andersson.

– Palme var inte bara politiker utan också en idealist, en brinnande demokrat och kulturpersonlighet. En enormt engagerande person. Sten Andersson var en fullblodspolitiker som jag lärde mig mycket av. Om man får jobba nära sådana människor får man mycket gratis.

Med sina språkkunskaper, sin resvana och sina internationella erfarenheter, skiljde sig nätverkaren Pierre Schori från de flesta andra socialdemokrater när han rekryterades. De andra var mer eller mindre uppväxta i partiet. Själv växte han upp på föräldrarnas Hotell Norrvalla i Malmö, ett hotell som i boken beskrivs som ett »färgstarkt, exotiskt minikosmos« med kinesiska kockar, egyptiska magdansörer och grekiska tvättsvampsförsäljare.

Inför valet tidigare i höst uttryckte han sig tydligt: »Ett parti som prioriterar Nato framför FN får inte min röst, ett parti som prioriterar vapenexport framför mänskliga rättigheter får inte min röst, ett parti som släpper lös kapitalister i välfärden, får inte heller min röst.«

Pierre Schori var statsråd mellan 1994 och 1999, först som biståndsminister i Ingvar Carlssons gäng och sedan som bistånds- och migrationsminister i Göran Perssons regering.

– Skillnaden var som natt och dag. Det var många som led under Göran Persson. Han kom in med sin stil och sin oerfarenhet av rikspolitik. Det var något med hans stil som var annorlunda, det var inte det där kamratliga, lyssnande, kollegiala, utan det var pekande med hela handen.

Som minister insåg Pierre Schori att det var fel på regelverket för asylmottagningen i Sverige. Det blev smärtsamt tydligt när en irakisk asylsökande vädjade att få stanna och Pierre Schori »bökade med Invandrarverket« för att få dem att gå med på det. Det slutade med att den asylsökande begick självmord.

– Beskedet kom precis under ett regeringssammanträde. Det var det värsta jag har varit med om. Lagarna var så rigida. Man måste ha flexibilitet. Man kan inte ha rigida lagar i fall som kan gälla liv och död, som gör att folk kan säga: »Jag följde bara mina instruktioner.«

Nu efterlyser han en mer aktiv och engagerad utrikespolitik, fler förändrare i politiken, inte förvaltare. Pierre Schori menar att den svenska modellen har gröpts ur av en aggressiv marknadsliberalism.

Men förtroende för Stefan Löfvens förmåga att leda Sverige rätt, det har han.

– Löfven är bra, fylld av rättvisepatos som bygger på egna erfarenheter.

När vi är vid bryggorna längs Hornsbergs strand, där Pierre Schori badade många gånger i somras, visar han sitt sinne för syrlig humor i en kommentar till det så kallade värdlandsavtalet mellan Sverige och Nato.

– När vi blir en Natobas, då blir det annorlunda, då kommer vi att få en massa skattebefriade marinsoldater som traskar omkring här.

Lunch med Fokus | Spaghetti på Hornsbergs strand

Bjuden på lunch: Pierre Schori.

Aktuell: Med boken »Minnet och elden. En politisk memoar med samtida synpunkter«.

Åt och drack: Spaghetti med italienska köttbullar och en öl. En dubbel espresso efter.

Stod för notan: Martin Röshammar som åt samma sak.

Var: Da Giuliano vid Hornsbergs strand i Stockholm.