»Ibland blir folk lite trötta på mig«

När Jan Björklund ställde frågan var Maria Arnholm helt oförberedd. Jämställdhetsminister, hon? Svaret var trots allt givet. Det var ett uppdrag omöjligt att tacka nej till.

– Ganska snart fick jag ur mig att det ville jag väldigt gärna. Men jag stammade faktiskt, och det gör jag väldigt sällan, säger Maria Arnholm.

Nu är hennes första vinter som stadsråd snart över, och vi ses på Restaurang Råkultur för att äta lunch. Här har de »jättegod sushi«, enligt Maria Arnholm.

– Jag känner mig ganska varm i kläderna som jämställdhetsminister. Fast det är en stor omställning. Det är mycket mer yta, och det menar jag inte alls i negativ bemärkelse. Jag ska förmedla ett politiskt budskap, helt plötsligt vara en offentlig person, vara med på bilder.

Maria Arnholm pratar fort och glatt om hur livet förändrats på sistone.

– Jag har nog ett lite sjukligt positivt drag. Jag säger fantastiskt, underbart, jättebra hela tiden, och försöker vända allt till något gott. Det går ju att ha sämre egenskaper, men ibland blir folk i min omgivning lite trötta på mig, säger hon.

Men allt är inte bara hopp och lek. Löneskillnaderna mellan män och kvinnor måste minska. Hur det ska lösas är enligt Maria Arnholm tiotusenkronorsfrågan.

– Hur vi agerar när det kommer till löner i typiska kvinnoyrken är jätteviktigt. Likaså måste vi jobba för rätten till heltid. Sedan finns det en diskrimineringslagstiftning som gör att det är förbjudet att ge olika lön för lika eller likvärdigt arbete. Jag tror att den lagen kan bli bättre på att följas upp.

Själv har hon nästan tjugo års erfarenhet av ett mansdominerat näringsliv bakom sig. Där märkte hon av löneskillnaderna och kände ibland att kampen för jämställdhet fördes i motvind.

– Det hände att jag var ensam kvinna i olika ledningsgrupper. Då var det viktigt för mig att inte bara bli en jämställdhetskrumelur, som ska föra alla kvinnors talan jämt. Den fighten måste även vd:n ta.

En annan gång blev hon ifrågasatt redan på anställningsintervjun – men gav mothugg tillbaka.

– »Det där kan inte kvinnor göra«, sa chefen. Då svarade jag att jag trodde att han hade rätt, men att jag kunde göra det här i stället. Jag fick jobbet, och sen drog jag in en jävla massa pengar dit, säger hon med eftertryck och skrattar.

Visst har hon stött på motgångar, men det blir tydligt att åren som företagsledare inte nött ner henne. Maria Arnholm är och förblir feminist. Att hon titulerar sig just så vet nog hela Sverige om vid det här laget.

Men när började engagemanget?
I mitten av 1970-talet hade jämställdhetsfrågorna nått hela vägen ner till landsortsnivå. Då var Maria Arnholm tonåring och gick på gymnasiet i Kungälv.

– Om någon kommer till en vanlig tonårstjej och säger att du lever i en värld där männen styr, då känner man inte igen sig. Det går att vara förbannad över enskildheter, men det är först i samtal med andra som man hjälps åt att göra mönster och bli engagerad, säger hon.

För Maria Arnholm kom uppvaknandet när hon satte upp ett dramatiskt collage om kvinnorollen som specialarbete i skolan. Det var då hon började kalla sig själv för feminist. Det politiska engagemanget kom tätt efter, med ett medlemskap i folkpartiets ungdomsförbund. Sedan dess har feminismen och politiken gått hand i hand genom hennes liv. Nu är målet att vinna nästa val med hjälp av en aktiv jämställdhetspolitik.

När Maria Arnholm inte jobbar är det musiken som regerar. Hon var fram tills nyligen andra altstämma i en kör. Nu tar hon i stället sånglektioner i en källarlokal ett stenkast från lunchrestaurangen där vi sitter.

Sushibitarna är uppätna och Maria Arnholn har satt sig bekvämare tillrätta på sin barstol för att försöka förklara sin filosofi.

– Sång och musik är en komplettering till livet som inte låter sig fångas med ord, säger hon, men gör ändå ett försök:

– Det är ett sätt att syresätta kroppen och må bra, sen är det även fantastiskt att skapa vacker musik tillsammans med andra.

Men musiken får stanna som ett livsnödvändigt intresse vid sidan av jobbet. Om hon satte sig i skolbänken igen skulle det nämligen inte bli för att repa in noter, utan vara för att läsa psykologi eller organisations och ledarskapsteori. Det bor nämligen en framtidsdröm just där.

– Jag har jobbat med ledarskap i hela mitt liv, och jag tänker att mitt sista jobb ska vara som ledarskapskonsult, för jag tror att man bara blir bättre på det ju äldre man blir. När riktigt jobbiga saker händer mig brukar jag tänka att det är bra erfarenheter som jag kommer använda mig av i framtiden.

Fakta | Grönt te på Råkultur

Bjuden på lunch: Maria Arnholm.

Aktuell:  Sveriges jämställdhetsminister sedan januari 2013.

Åt och drack: Moriawase, elva bitars sushi, till det vatten, mängder med grönt te och kaffe.

Stod för notan: Mimmi Nilsson som åt och drack samma sak.

Var: Restaurang Råkultur i Stockholm.

Fotograferade: Angelica Zander.