»Jag är inte överdrivet empatisk«

Gert Wingårdhs självförtroende är det inget fel på. Men någon timme efter lunchen får jag ett mejl där den 61-årige arkitekten undrar om han varit lite väl nöjd med sig själv under vårt samtal: »Har bara en bitter eftersmak av min egen förträfflighet ...«

Den här faktiskt soliga dagen i Göteborg har han ägnat förmiddagen åt att föreläsa för arkitekturstudenterna på Chalmers.

Själv menar Gert Wingårdh att han lika gärna hade kunnat vara exempelvis journalist. För »vad man än råkar lära sig, så blir det kul. Och engagerande.« Men hans mamma ville att sonen skulle bli läkare.

– Så sent som när jag fyllde 50 år fick jag Bonniers läkarbok, med en man i vit rock på omslaget. Mamma överlämnade den och sa: »Det kunde ha varit du.« Utan någon som helst ironisk min. Jag hade inte blivit någon särskilt bra läkare, är inte övertygad om att jag är en överdrivet empatisk person, säger Gert Wingårdh.

Han stegade in i arkitekturlandet Sverige i en tid när arkitekturen hade nått en lågpunkt statusmässigt. Han tog sin examen 1975, när gamla hus och kvarter hade rivits och ersatts med byggnader som inte alls mottogs med öppna armar.

Konstnärsarkitekten Gert Wingårdh dundrade in, då inte särskilt intresserad av de sociala skeendena. Han avvek från normen. Då som nu.

Finns det inte någon risk att hans egensinniga och inte sällan kontroversiella arkitektur blir norm och inte alls avvikande, när mängder av prestigeprojekt, omtalade byggnader och mötesplatser, i Sverige faktiskt ritas och har ritats av honom? Han har trots allt vunnit det prestigefulla Kasper Salin-priset fem gånger, flest av alla.

– Absolut inte. Det som byggs med ordentlig omsorg är fortfarande för sällsynt. Det är som bra restauranger, det kan inte finnas för många bra restauranger, menar Gert Wingårdh som älskar liknelser och exemplifierande anekdoter.

Han tycker och tänker mycket. Som att »bristen på bostäder i Stockholm är så stor att man kan sälja vad skit som helst«. Han är övertygad om att hans kollegor/konkurrenter tycker att han syns för mycket, att de anser att han är glad, publik och utåtriktad men att det han ritar har ett begränsat värde.

– Jag tror att de mer ser personen än verket, säger Gert Wingårdh som menar att han och hans firma inte alls är så dominerande som man ibland kan tro.

– Sen vill jag ju gärna tro att det jag eller vi gör är intressant. Väldigt många av våra uppdrag har vi vunnit i tävling och förhoppningsvis är det bästa förslaget som vinner och inte det gladaste ansiktet, säger Gert Wingårdh och poängterar att Wingårdh Arkitektkontor AB bara tar hem en tredjedel av de uppdragstävlingar man ställer upp i.

Samtidigt anser han att Arkitektsverige mår otroligt bra. Det finns i stort sett ingen arbetslöshet i branschen, det görs många fina byggnader och konkurrensen när Kasper Salinpriset ska delas ut är numera stenhård.

– Som arkitekt hanterar man väldigt stora pengar och en serie framgångsrika byggnader grundar för ett större förtroende. Då ökar frihetsgraden och jag vet inte om någon av de byggnader vi ritat blivit ett direkt fiasko, säger Gert Wingårdh som ler när han ändå berättar om det fulaste han ritat, Good Morning Hotels (numera Ibis), pistaschgröna lådor till hus.

– Så dålig kan jag vara. Men det är inte något kommersiellt misslyckande. Hotellen finns ju kvar. Men jag har dem inte på mitt cv om man säger så.

Mest nöjd är han med Universeum vid Korsvägen i Göteborg, »av en massa politiskt korrekta skäl«.

– Det finns något robust frihetligt i det huset som jag gillar.

Annars har han inte särskilt många uppdrag i hemstaden Göteborg, betydligt mer i grannkommunen i söder, Mölndal. Gert Wingårdh antyder att han inte tillhör de nätverk som står för de viktiga besluten i Göteborg.

I höstas öppnades portarna till Emporia i Hyllie i Malmö.

– Jag går inte själv till shopping malls, men som fenomen är det väldigt intressant. Det attraherar så många och betyder så mycket. Man vet ju att köpcentrum är en miljö som unga människor söker sig till och inte minst utsatta unga människor, säger Gert Wingårdh och fortsätter:

– Under arbetet med Emporia har vi hittat på många egna lösningar. Hur utformar man toaletter om man ser dem som en förlängning av provrummen inne i butikerna? Man vet att det är där man provar för sina kompisar.

Vad är det då som är så roligt med arkitektyrket?

– Att komma på lösningar. Det är rikt och greppbart. Det är som att vara road av att bygga med lego och ha världens största legolåda. Man kan liksom inte låta bli att bygga.

Lunch med Fokus | Lamm på Kometen

Bjuden på lunch: Gert Wingårdh.

Aktuell med: Är arkitekten bakom Emporia, köpcentrumet som invigdes i Malmö den 25 oktober. Om tre år invigs Gert Wingårdh-ritade Mall of Scandinavia i Solna, i anslutning till Friends Arena. Han var också nominerad till årets Kasper Salin-pris för Naturum Tåkern i Ödeshögs kommun.

Åt och drack: Kokt lamm, dillsås med rotfrukter och kokt potatis. Till det vatten och efter maten både te och kaffe.

Bjöd på lunch: Martin Röshammar som åt Mannerströmming med kaviarsås, rårörda lingon och potatispuré. Drack vatten till maten och kaffe efteråt.

Var: På Leif Mannerströms och Christer Johanssons krog Kometen i Göteborg.

Fotograferade: Maria Steen.