»Jag har aldrig bitit mig i tungan«

Han anländer till Djurgården med färja över Strömmen från Söder, där Röda Korset har sitt högkvarter. Den 66-åriga ex-politikern ser grabbig ut i klubblazer och skjorta öppen i halsen. Han håller sig i form genom att tre gånger i veckan springa fem-sex kilometer.

Saknar du den aktiva politiken?

– Jag hade tio år i riksdagen Jag saknar den inte. Jag har deltagit i alla debatter, säger [[Bengt Westerberg]].

Vem vinner höstens val?

– Det är otroligt jämnt och det blir en hård kamp mellan blocken. Men jag tror regeringen sitter kvar, säger Westerberg, som säger att han »röstar på [[Birgitta Ohlsson]]«

Det är emellertid inte som ämbetsman och politiker han blivit ett rubriknamn den här gången. Det är som ordförande i svenska Röda Korset, där Johan af Donners bedrägerier avslöjats. Också Wester­bergs eget arvode, 822 000 kronor om året, har debatterats (alla ordförande sedan 1990 har dock varit rikligt arvoderade). Det noterades, att Westerberg dessutom lyfter en god riksdagspension och som styrelseproffs cashar in ytterligare cirka 800 000 kronor. Ordet Westerberg­effekten har fått en ny innebörd.

Det har spekulerats i vad den negativa publiciteten kostat Röda Korset i form av lägre insamlade medel, men Westerberg säger att de inte har minskat.

Men ni tär på reservkassan för att hålla verksamheten igång?

– Röda Korset har en stor förmögenhet. Vår ambition är inte att samla på hög utan att nå resultat så, ja, vi har använt en del av kapitalet i verksamheten. Men vi har över en miljard kvar så vi står på stabil grund.

Då hade alltså Roger Akelius 100 miljoner, som han donerade till SOS-Barnbyar, varit till stor hjälp?

– Pengarna kommer säkert till nytta i SOS-barnbyar. Fyra miljoner om året i 25 år är alltid bra att ha. Men man måste ju också fråga sig: Var har han fått pengarna ifrån? Akelius har bosatt sig på Cypern för att komma undan skatt i Sverige och uttalar sig från en solstol på Bahamas. Och vi fick 30 miljoner av okänd givare för några veckor sedan därför att denna efter att tittat på olika organisationer kom fram till att Röda Korset var bäst.

Har du under året i hetluften varit nära att slänga in handduken?

– I februari umgicks vi med tanken att hela styrelsen skulle avgå. Men vi kom fram till att det inte var någon lösning.

I stället offrades generalsekreteraren Christer Zettergren. Hur kom du fram till det?

– Det var inte frågan om något offer. Han hade haft posten i nio år och hade planerat att avgå före nästa stämma. Nio år är lång tid.

Håller du med om att ni trampade fel från start?

– Vi sa hela tiden vad vi visste men undvek spekulationer. När Donner avgick hade han erkänt vissa otillåtna handlingar men inte bedrägeriet. Först efter polisutredningen och rättegången kan vi konstatera att det verkligen var frågan om bedrägeri.

Men det blev mycket liv.

– Jag vet inte om detta varit det mest turbulenta året i mitt liv. Men det är negativt att behöva ägna så mycket tid åt sådant som man inte vill hålla på med.

Röda Korset använder sig av näringslivsspråk, ni säger att »vi måste ha de bästa och ge dem höga löner och fina bilar«. Så behöver det ju inte vara i en organisation som grundar sig på idealism.

– Vi söker kompetens. Vill vi ha en it-chef måste vi försäkra oss om att han eller hon kan datorer. Vi har 400 anställda. Vår personalchef måste behärska personalfrågor. Några fina bilar håller vi inte våra anställda med. Och nästan alla våra chefer går ner i lön när de kommer till oss.

Vilket svar ångrar du mest under året?

– Jag kan inte komma på något. Jag minns inte att jag bitit mig i tungan. Men det kändes att ha drevet bakom sig. Jag mådde dåligt. Jag sov sämre. Jag pratade om läget med vännerna. Med min sambo, naturligtvis. Med Maria Arnholm på Springtime. Och med Peter Örn (tidigare generalsekreterare på Röda Korset). Ja, det var ett drev.

Får du hatmejl?

– Ja, mest från människor som hatar invandrare. De verkar ha oändligt med tid att skriva. Ja, jag utsätts för kritik. Men det är ofta samma personer som återkommer. Och så får jag flera mejl som är stöttande.

Har du någon metod för att reparera Röda Korsets sargade anseende?

– Ja. Vi ska driva bra verksamhet. Vi har en ny kommunikationschef. Jag vill få mottagarna av våra insatser att berätta om vad de betyder. Det är inte de som klagar. Exempelvis kan före detta barnsoldater i Liberia och Sierra Leone vittna om att det faktiskt är viktigt att vi är där.

Stannar du kvar som ordförande (efter att ha sänkt lönen till en riksdagsledamots nivå, 55 000 kronor i månaden)?

– Jag har blivit tillfrågad om jag vill stanna efter nästa stämma i juni 2011. Jag ska snart ge valberedningen besked.

Hur har du kunnat hitta avkoppling?

– Bland annat genom att jag och min fru läser högt för varandra.

Och vad ska du göra sedan?

– Jag vill ha några år att skriva. Målgruppen är mina tre barn och fem barnbarn.

Har du titeln klar?

– Tänk på andras boktitlar. Gösta Bohmans hette »Så var det«, Ingvar Carlssons »Så tänkte jag«. Min bok blir mer Ingvar än Gösta. Titeln blir kanske »Vad pappa/morfar tänkt«.