»Jag kan se lugn ut trots att allt är kaos«
Bild: Angelica Zander
Det har snart gått 40 år sedan Per Yng lämnade Värmland för Göteborg och Göteborgs-Posten. Där stannade han i 20 år innan han flyttade till huvudstaden och SVT. Efter diverse chefsjobb är han nu högsta hönset på SVT Sport sedan mars 2010.
När vi ses njuter han fortfarande av framgångarna med sändningarna från OS i London. Men folk glömmer fort och nu är exempelvis den internationella fotbollen i gång med såväl Champions League som Premier League och ja, Ligue 1, den franska ligan där Zlatan huserar numera. Vill man se de matcherna, landskamper, liksom dam- och herrallsvenskan, då får man leta sig till helt andra kanaler än public service-tv. Det samma gäller ishockey-VM och formel 1. Sporten i SVT har fått ta stryk.
Framför allt har MTG/Viasat rättigheterna till både vinter-OS i ryska Sotji 2014 och sommar-OS i Rio två år senare.
– Ah, i den här rättighetsvärlden kan man aldrig vara säker. OS i Sotji gör nog MTG, men sommar-OS är större och de har aldrig gjort ett OS, säger Per Yng och antyder att det inte är helt säkert att SVT står utanför och att MTG verkligen sänder och visar Rio-OS 2016.
Han pratar om vikten av dialog, att hela tiden prata framtid, inte minst med medarbetarna, på möten, vid kaffeautomaten. Det finns alltid en ny rättighet, ett nytt sätt att göra program på. Trots de förlorade rättigheterna.
– Vi har visat det förr, vi har visat det igen. Vem trodde att vi skulle köra triathlon för ett halvår sedan? Det är bara fantasin som sätter gränser. Jag vill att vi ska ge tittarna det bästa vi någonsin kan ge dem, menar Per Yng.
Men trots hans stolthet över »Vinterstudion« och sändningarna från SM-veckor hit och dit är grunden i SVT-sportens verksamhet ändå den dagliga bevakningen, utan den är man ingenting. Om allt går åt skogen med rättigheter så är den delen »det sista som släcks«. Det är också där man kan göra skillnad, som chefen uttrycker det. I hur man väljer nyheter, det är där bredden syns.
Han funderar kring livesändningar kontra magasin och med SVT-glasögonen på menar han att det alltid »kommer att finnas krav på en redaktionell process kring stora sportevenemang«.
Det är en både snabb och långsam värld på en och samma gång. Förutsättningarna för att sända sport i tv kan ändras kvickt, samtidigt som det smids planer som kan bli verklighet först om några år. Per Yng pratar svävande om ett krävande fotbollsprojekt som kan »gå i mål« först 2014. Det »handlar inte bara om fotboll utan också om att sätta in fotbollen i ett större socialt sammanhang«
Efter skolan, hemma i Hagfors, jobbade han ett år i skogen men drömde om något annat. Ett första steg blev statskunskap i Karlstad och sedan journalisthögskolan i Göteborg. Med sitt sportintresse stack Per Yng ut, bland Janne Josefsson och de andra.
På Göteborgs-Posten växte självförtroendet och snart blev han chef, en position han trivdes på direkt och där han fortfarande känner sig trygg.
– Jag kan bli så jävla förbannad fast jag inte har betraktat mig själv som en så extrem tävlingsmänniska. Men jag är känd för att kunna se lugn ut trots att allt är kaos.
På många sätt går det att jämföra en redaktion med ett fotbollslag. Det finns stjärnor på SVT-sporten som André Pops, Marie Lehmann och Jonas Karlsson. Och det finns de oumbärliga, men mer anonyma så kallade vattenbärarna.
– Lagkänslan är väldigt viktig, alla behövs. Det är klart att det inte är konfliktfritt, det smäller ibland. Har du sökt dig till tv och jobbar för att ta dig fram och synas, så finns det ett driv som lite går i konflikt med kollektivets bästa, menar Per Yng som är väl medveten om att inte minst André Pops och Jonas Karlsson är attraktiva för andra tv-kanaler.
– Jag försöker föra en dialog med dem och jag bedömer att båda är redaktionella personer, att de inte är mycket för att komma in snabbt och bara riva av sin kvällsshow eller sin fotbollsmatch. Sen finns det ju också en möjlighet för dem, att på SVT jobba med andra sorters program. De har även sett sådana som har gått iväg och som det har gått mindre bra för, säger Per Yng och lägger nöjt till att man får bestämma sig. Är man i branschen för stålarna eller för att göra de bästa programmen?
Han verkar kunna konsten att koppla av och koppla bort jobbet. Han sover bra, som han konstaterar lite torrt.
– Jag lever nästan ett bonnliv när jag inte är i stan. Jag kör 34 mil, till ett torpställe mitt ute i skogen utanför Hagfors. Där är det ingen som bryr sig. Vi pratar jakt och om när man såg varg sist, säger Per Yng som ser 2015 som året då han lämnar sin post. Fem-sex år på ett och samma ställe är nog.
– Då behövs det nog andra röster. Och talangerna måste ju släppas fram.
Fakta| Lammrostbiff på Eriks Bakficka
Bjuden på lunch: Per Yng.
Aktuell: Som chef på SVT Sport.
Åt och drack: Lammrostbiff med vita bönor, tomat och rostad färskpotatis. Drack ramlösa och efter maten en kopp kaffe.
Bjöd på lunch: Martin Röshammar som även han åt lammrostbiff. Han drack en dubbel espresso efter maten.
Var: Eriks bakficka på Fredrikshovsgatan i Stockholm.
Fotograferade: Angelica Zander.
