»Kistafestivalen är mitt lilla barn«

Rostam Mirlashari ursäktar sig för att han är sen när Fokus träffar honom tillsammans med sexåriga sonen Milos för en måndagslunch: »Jag lyckades sova till nästan tolv i dag.« Efter att sent på söndagen ha kommit hem från Oslo där han har repat med norsk-baluchiska bandet Padik, ska han in i studion för att arbeta med sitt svenska band Golbangs kommande skiva på kvällen. I morgon åker han tillbaka till Oslo igen.

– Egentligen skulle pappa ha kommit först i dag, avslöjar Milos.

– Ja, jag längtade så mycket efter er så jag kom tillbaka en dag tidigare, svarar -Rostam.

Det är begripligt om inte Milos tycker att han ser så mycket av sin far i dessa dagar. Innan Rostam Mirlashari var i Norge besökte han Oman och Bahrain för promotion av Golbangs nya skiva. Dessutom är planeringen för Kista världsmusikfestival som inleds i slutet av november i full gång.

Rostam Mirlashari fortsätter att vara konstnärlig ledare för festivalen han grundade 2001.

– Den festivalen är som mitt lilla barn. Jag bodde i Akalla och ville att det området ska utvecklas kulturellt. Jag ville att Kista, Akalla och Husby inte bara ska förknippas med Telecom och Ericsson utan med sin mångfald – som är tack vare de människor som har kommit från stora delar av världen och samlats där.

Nu bor Rostam Mirlashari i Hammarby sjöstad. Det är fullt på den lokala sushi-restaurangen så vi köper med oss mat och går till lägenheten som ligger precis runt hörnet. Snart ska familjen flytta igen – ett nytt hus är inköpt i Järna. Även om han inte längre bor i Kista är han mån om att fortsätta arbetet med världsmusikfestivalen.

– Jag tycker att kultur är det bästa för att få samhörighet i själva området.

Förutom festivalen har Rostam Mirlashari blivit ett erkänt namn inom världs-musiken med åttamannabandet Golbang. Ursprungligen kommer han från Baluchistan i Iran, och i Golbang möts den baluchiska musiktraditionen med den svenska folkmusiken. Han kom till Sverige i början av 90-talet som politisk flykting. Efter att ha varit med i en vänsterrörelse i Iran blev han förföljd och tvingades lämna landet. I dag säger han att han inte längre är politiskt engagerad, även om han är en »människa med politiska inställningar«. Däremot tror han att det fortfarande skulle vara riskfyllt för honom att återvända. Och även om han inte själv vill att hans musik ska vara politisk, så hamnar den i ett politiskt fack på grund av den rådande situationen i Iran.

– Mina låtar – den poesi som jag har gjort musiken kring; av någon konstig anledning blev det så att de handlar om att »det är sant att det är mörkt men det kommer att bli ljust.« Bara vi har hoppet i kroppen och själen så händer det saker.

Även om Rostam Mirlashari själv inte kan återvända till Iran har hans musik letat sig tillbaka. Han är ofta omnämnd som »The Prince of Baluchi Music« och han är märkbart stolt över att han har kunnat sprida den baluchiska musiken.

– Det är ödets ironi, och väldigt märkligt. I dag har jag genom min musik kommit tillbaka till Iran även om jag själv aldrig har kunnat återvända.

När Golbang turnerar i arabvärlden, exempelvis i Oman eller i Bahrain, är en stor del av publiken balucher.

– De är min publik. De känner att det är roligt att någon genom sin flykt har hamnat i ett land som Sverige som ger honom möjlighet att jobba med den baluchiska musiken och den baluchiska kulturen.

Någon gång hoppas han kunna resa tillbaka till Iran. Inte i första hand för musikens skull, utan för att kunna visa sina barn var han kommer ifrån.

– Mina föräldrar bodde på landet, och marken och gårdarna finns fortfarande. Jag skulle gärna ta mina barn dit så att de får smaka på dadlarna som min farfar planterade.

När Rostam Mirlashari talar om musik talar han ofta om möten. När Golbang grundades 1994 »visste vi inte vad kulturpolitik betydde i Sverige« säger han, eller varför vi skulle tala om »mångfald«. För honom är Golbang närmast ett uttryck för ett utopiskt samhälle.

– Vi är åtta människor med åtta olika kulturella bakgrunder. Åtta olika berättelser, åtta olika uttrycksformer.

Genom korsbefruktningen har han inte bara kommit närmare andra musiker och andra traditioner, utan även sig själv.

– Jag har kämpat för att skaffa möten. Genom möten har jag lärt känna mig och min musiktradition bättre.

Fakta | Hämtsushi från Tezukuri

Bjuden på lunch: Rostam Mirlashari.

Aktuell: Med världsmusikbandets Golbangs nya skiva »Morid« och Kista världsmusikfestival. Sedan han tvingades till exil har Rostam Mirlashari blivit en av Baluchistans mest erkända sångare.

Åt: 11-bitars sushi. Rostam Mirlashari bjöd på te och iranska dadlar efter maten.

Bjöd på lunch: Kjell Vowles som åt 11-bitars -vegetarisk sushi.

Fotograferade: Angelica Zander.