Lars Åke Åkerman: »Jag hade otroligt bara glid och bara njöt«

Lars Åke Åkerman längtar till Hök­berg. Det är den härligaste sträckan.

– Det är lite stigningar men mest flackt, 25 kilometer kvar till målgången i Mora och en fin tallskog att åka igenom. Det är skönt. Jag längtar dit.

Jobbigast är det efter starten, en lång backe rakt upp i berget. Oxbergsbacken förstås, och lite före Evertsberg.

– Har du kommit till Evertsberg så har du gjort loppet. Många kliver av där, men det ska man inte. Sedan går det utför, då får man vila.

Att ha bra glid gör allt för upplevelsen av ett Vasalopp, menar han. Hemligheten bakom glid är valla.

– Fast nu för tiden verkar ingen valla alls längre. De stakar mycket, det tycker jag är tråkigt, säger han och skrattar.

Som regel får man valla om i Evertsberg, där blir det nytt underlag. Valla om är det enda som biter på dåligt glid. Han minns ett lopp han körde någonstans i 40-årsåldern:

– Jag hade otroligt bara glid och bara njöt, jag körde om folk hela vägen, även åkare som jag visste var bättre.

Hur kompenserar man för dåligt glid?

– Då får man slita. Och valla om, säger han.

I princip gäller detsamma för livet i stort som för skidåkning. Har man en slitig period i livet får man pausa och rensa hjärnan och skaffa sig bättre fotfäste.

– Ut och träna! är Lars Åke Åkermans recept.

– Man blir mentalt stark av att idrotta.

Hela sitt liv har han åkt skidor på vintern och cyklat på sommaren. Det första paret egna skidor gjorde han i slöjden som 12-åring. Innan hade hela syskonskaran turats om på mammas, tämligen för långa, skidor. Första egna cykeln tjänade han ihop till som just cykelbud i samma ålder. Sedan 20-årsåldern har han kört både Vasa­loppet och Vätternrundan varje år fram till 2013 när han körde sitt senaste Vasalopp, det 50:e.

Förutom ett år. I en cykelkrasch slog han sönder vänster underben i 18 bitar en dimmig oktoberkväll 1999. När han frågade läkaren om han kunde anmäla sig till Vasa­loppet fick han nobben. Det loppet fick han följa från tv-soffan.

– Min läkare sa att om jag gjorde det skulle han amputera benet. Då skulle jag få åka enbent resten av livet. Det är det enda året jag missat Vasaloppet. Jag är inte den som gråter, men då satt jag faktiskt och grina framför tv:n.

Vätternrundan i juni körde han dock. Med bara högerbenet. Vänstra pedalen byttes ut till ett fotstöd och det benet fick hänga strakt vid sidan. Men han stannade och vilade oftare än annars.

– Fast när jag låg ner med benet i högläge på stationen i Fagerhult kom det in en massa folk och klagade på olika krämpor. Jag vågade inte stanna utan stack därifrån. Det kan sätta sig i psyket sånt där prat.

Men han kom i mål.

– Jag brukar köra på 10 timmar, det året tog det 21. Du vet, jag ville inte bryta sviten.

Lars Åke Åkerman har kört varje Vätternrunda sedan loppet startade 1966 och är anmäld även till årets lopp, men »jagar inga tider längre«. Han ser min blick på kryckorna han ställt bakom stolen. Nej, de utgör inget hinder – han opererade om vänsterbenet i november men tar fortfarande med dem när han ska gå lite längre sträckor. Hemma kör han mellan en halv och en mil på motionscykel varje dag. Träning håller både kropp och psyke i form.

– Men det är bra att ha ett lopp att se fram emot, man måste ha något att sikta på.

Vad händer om du skulle sluta träna?

Lars Åke Åkerman skrattar förskräckt:

– Nej, vad ska man göra då? Då blir det nog något fel på gubben …

Förresten har han nog inte åkt sitt sista Vasalopp heller, nu när benet är omopererat.

– Kanske jag åker på 100-årsjubileet om jag känner för det, funderar han.

– Benen är nog bra till dess. Fast det är tre år dit … Då är nog gubben för gammal, det kanske får bli nästa år istället.

Fakta:

Namn: Lars Åke Åkerman.

Född: 1941 i Lima, Dalarna. Bor i Täby.

Yrke: Började som 25-öresingenjör på Asea. Fortsatte på cykelföretag. Jobbat större delen av yrkeslivet på Posten. Nu som lite av varje i pensionärspoolen.

Familj: Tre vuxna barn, nio vuxna barnbarn. Väntar ivrigt på fjärde generationen.

Aktuell: Åker till Mora på lördag – för att delta i Vasaloppsveteranernas veteranting dagen före loppet.

Intressen: Idrott; längdskidor, cykel, löpning

Åt och drack: Nachos de luxe och Sprite på Taco bar i Täby.