»Alla är glada över intresset, mindre noga om det är rätt«

Ingen vill ha historielöshet – så kan man tolka reaktionerna på att antiken skulle strykas i den svenska skolundervisningen. Men det finns kunskapsluckor, till exempel inom ekonomisk historia. Ett ämne som är styvmoderligt behandlat och otillräckligt studerat, menar Mary O’Sullivan, en historiker som numera är ekonomiprofessor vid Genèveuniversitetet i Schweiz.

I sin forskning har hon med en historisk blick tittat närmare på nyckelbegrepp som vinst, kapital och kapitalismens historia.

– När man frågar vad kapitalism är säger de flesta vinst. Men var uppstår vinster? Vem får ta del av dem? Och hur snabbt urholkas vinsterna? Vad gör man med vinsten? Om detta vet vi väldigt lite, säger Mary O’Sullivan, som besöker Stockholm för att hålla årets Eli F Heckscherföreläsning på Handelshögskolan.

Hon har applicerat historiska metoder för att studera ekonomiska fenomen som visat sig vara präglade av alltför enkla förklaringar.

– Det är inte så många som delar denna syn, utan många är glada att folk bryr sig om historia och struntar i om historien är korrekt beskriven, säger hon.

Slaveriet i USA är ett ämne som hon tittat närmare på. På senare tid har det blivit alltmer omdiskuterat sedan krav ställts på ekonomisk kompensation. I år är det särskilt aktuellt eftersom det är 400 år sedan slavhandeln från Afrika till USA inleddes.

– Var slaveriet resultatet av kapitalism eller människors vilja att förtrycka andra? Kapitalism som begrepp används som ett retoriskt grepp. En sida säger att vinsterna var enorma och skapade genom exploatering. Trots att vi vet från primärkällor är att vinsterna var väldigt volatila, eftersom bomullspriserna var det. Affärsrörelserna var också ganska komplexa, så vi kan inte dra slutsatsen att alla gick med vinst, säger hon och konstaterar att vi än i dag inte vet varför plantageägarna höll sig med slavar.

– Det kan vara så att de drevs av ett behov att plåga andra människor eller att de ville utöva sin makt över dem – det är många historiker som hävdar det. Men frågan är om jakten på vinst stod över alla dessa delar.

Grumligheten kring ekonomisk historia är uppenbar när man tittar närmare på några av världens mest välkända kapitalister, såsom den amerikanske stålmagnaten Andrew Carnegie.

Olika ekonomhistoriker lämnar olika svar på hur han skapade sin förmögenhet under 1800-talets senare hälft, menar O’Sullivan.

– Att han var en monopolist; att han utnyttjade arbetare; att han var en innovatör. En enda individ porträtteras på så många olika sätt, säger hon.

– Det är viktigt att vi vet hur vi ska beteckna dessa nyckelpersoner i kapitalismens historia. För det spelar roll för hur vi sedan karakteriserar kapitalism. Många anser det vara ett innovativt system, men vi behöver visa att det är vinstjakten som just driver innovationen. Eller om man anser det vara ett utnyttjande system, så måste man kunna spåra det.

Hon uppmanar andra forskare att ta tag i ämnet, särskilt som det under lång tid varit ignorerat.

– Vänstern, som menar att kapitalism skapar enorma vinster som inte är rättfärdiga utan bidrar till ojämlikhet, tycks se detta som en studieövning ovärdig en intellektuell människa. Från högern, som står bakom kapitalism, menar man att vinsterna snabbt försvinner på grund av konkurrens. Man förnekar att vinsterna är viktiga att syna närmare, säger hon.

Alltför länge, menar hon, har man inte brukat de etablerade verktygen; att gå till primärkällor, till exempel.

– Det tycks vara som att alla varit glada att andra är intresserade, sedan är det mindre noga om historien är rätt, säger hon. <

***

Namn: Mary O’Sullivan.

Ålder: 51 år.

Aktuell: Ekonomiprofessor på Genèveuniversitetet som  nyligen släppt sin »Theintelligent woman’s guide to capitalism«. Hon har även hållit årets Eli F Heckscherföreläsning på Handelshögskolan i Stockholm i samma ämne.