Sömnforskaren: »Skadligt om vi permanent inför sommartid i Europa«

Det är så gott som tomt i den stora restaurangen på trettonde våningen vid Brunkebergs torg. I dessa dagar tömmer coronarisken krogar, bussar, till och med gator och torg. Vi som mår bra gör vårt bästa för att hålla i gång den vanliga ruljansen.

Solljuset silar genom molnen och in genom de något tonade fönsterrutorna. I går flödade den för fullt, och kyparen berättar att de öppnade cocktailbaren på taket redan till lunch och hade fullsatt. Få saker lockar ut svenskarna som solen.

Det är bra för oss – solljuset. Därför älskar vi vårljuset, sommarkvällar och sommartiden. Men snart ställer vi om klockan för sista gången. EU har beslutat att vi ska återgå till att ha samma tidsinställning året runt. Frågan som återstår är om vi ska ha normaltid – som vi har vintertid – eller göra sommartiden till normaltid.

Sommartiden är också bra för oss, säger Arne Lowden, forskare på Stressforskningsinstitutet på Stockholms universitet. Men bara på sommaren. Att ha sommartid även på vintern skulle vara rent av hälsovådligt, hävdar han.

– Då skulle solen gå upp först efter klockan 9 på morgonen. De som arbetar inomhus får inte dagsljus.

Men sommartiden ger oss ljusare kvällar?

– Inte på vintern, menar Arne Lowden. Och dessutom spelar det roll när på dygnet vi får ljus.

Morgonljuset väcker oss och startar dagen. Utan förmiddagsljus in till ögats ljusreceptorer, ganglicellerna, får inte hjärnan signaler om att frigöra hormoner som serotonin, melatonin och kortisol, med mera. Effekten blir att hela vår dygnsrytm rubbas. Vi blir inte trötta på kvällen, somnar därför senare och lider av sömnbrist dagen efter. Det vet var och en att vi inte mår bra av. Kronisk trötthet kan leda till depression.

– Vi ser ett fokustapp på arbeten och i skolan. Redan i dag har många skolungdomar sömnproblem.

Det är inte bara brist på morgonljus. Saken blir förstås inte bättre av att vår digitaliserade värld aldrig stänger dagens aktiviteter. Film, spel, jobb, socialt umgänge är tillgängligt dygnet runt.

De flesta tror inte att det spelar så stor roll, bara man får tillräckligt många timmar av sömn. Men dygnsrytmen är inte bara till för att det är väldigt praktiskt att människor är verksamma samtidigt på dagen och vilar på natten. Den ska också samordna kroppens olika klockor så att de går i takt. Om ljus, mörker, mat, sömn med mera hamnar i otakt försätts hela systemet i olag.

– Det här är mycket mer komplicerat än man kan tro, förklarar Arne Lowden, och berättar om studier där en mus visade på rubbad dygnsrytm efter att ha fått leverceller transplanterade från en annan mus.

Rubbad dygnsrytm gör oss mindre produktiva och tär på kropp och psyke. Det visar många forskningsstudier på skiftarbetare.

Ljusets roll förändras också under dagens lopp. Morgonljuset väcker oss och ger energi, startar upp systemet. Eftermiddagsljuset ser till att vi rullar på i samma takt.

– Det ljus vi får på eftermiddagen bidrar alltså till att bibehålla den rytm vi redan har i kroppen.

Är den fel så fortsätter den gå i otakt. Kvällens mörker sätter i gång melatoninproduktionen som gör oss sömniga. För mycket ljus nu håller oss pigga.

Arne Lowden skulle helst behålla tidsomställningen som den är. Den tjänar människan väl, tycker han. Men ska man välja måste det bli vintertid; det är forskningen överens om.

Men folk är väldigt förtjusta i sommartid i hela Europa. De är dock inte så förtjusta i att ställa om klockan. Medborgarinitiativ är inte EU-politikerna bortskämda med, vilket är orsaken till att frågan alls kommit upp på dagordningen. Och politiker har också som uppgift att lyssna till folket.

– Stalltipset är ändå att de lyssnar på forskningen, hoppas Arne Lowden.

Kanske ställer vi fram klockan för sista gången i slutet av mars.

– Men om inte blir det en spännande tid för forskare att utvärdera. Det kan låta cyniskt. Men det kan ju hända att de risker vi ser för folkhälsan inte stämmer.

***

Namn: Arne Lowden.

Född: 1957 i Täby.

Gör: Sömn och ljusforskare vid Stressforsknings­institutet, Stockholms universitet.

Aktuell: Vintertidsförespråkare nu när det blir sommartid.

Åt: Ramen med långkokt fläsksida, böngroddar, stekt svamp, ägg och vårlök på restaurang Tak i Stockholm.

Sover bäst: Nattetid. Mörkt utan glipor mellan gardiner. »Jag är morgonmänniska och väcks lätt i gryningen.«