Sverige bäst i världen – på kärnkraft

Den amerikanske professorn Joshua Goldstein är på besök under politikerveckan i Almedalen för att tala om hur bra Sverige är på kärnkraft. Detta uppmärksammas i den nyligen utgivna boken »Klimatnyckeln«, som han skrivit med svenska kärnenergiingenjören Staffan Qvist. Den gavs nyligen ut i översättning och i utbyggd version där de svenska förhållandena lyfts fram särskilt.

Joshua Goldstein är egentligen inte någon kärnkraftskramare, utan grånad professor emeritus i internationella relationer vid University of Massachusetts i USA. Huvuddelen av karriären har ägnats åt att forska kring krigsföring.

– Jag har försökt förstå krig bättre – vilket länge varit det stora yttre hotet. Krig är fortfarande ett hot, men det stora problemet är ju klimatet.

För fem år sedan släppte han allt och gav sig hän klimatet. Förutsättningslöst började han syna forskningen, räkna på det hela och han landade i att kärnkraften är svaret på klimatproblemen.

– Jag var antikärnkraft på 1970-talet, och jag var en av dem som var rädda för kärnvapenkrig. »No nukes« sa man ju, och det syftade på att man inte ville ha kärnkraft och inget krig, säger han.

– Antikärnkraftsrörelsen var ju väldigt framgångsrik, fick oss rädda och ämnet blev tabu. I USA slutade vi bygga reaktorer, diskussionen upphörde också samtidigt som man hittade billig naturgas. Medan i Sverige verkar ni ha glömt vad er duktiga kärnkraftsingenjörerna har gjort.

Joshua Goldstein menar att än i dag, decennier senare, är det fortfarande rädslan för kärnvapenkriget och de psykologiska effekterna kring hotet om civilisationens slut genom en knapptryckning, som gjort att ämnet inte diskuteras på ett vettigt sätt. Kärnkraften har en viktig roll att spela och han framhåller värdet av en ny diskussion, där man tittar på faktaunderlaget och att de logiska argumenten inte ska överskuggas av känslor.

– Jag har räknat på det och kommit fram till att klimatproblemen inte kan lösas utan kärnkraft. Ingen annan teknik erbjuder en energilösning i lika stor skala, med lika liten klimateffekt och som bevisligen fungerat under lång tid, säger han.

Experimentella teknikerna välkomnas av Joshua Goldstein, liksom vindkraft och andra förnyelsebara energikällor.

– Jag är helt för förnyelsebara energikällor, men det räcker inte. Kärnkraft behövs – och till skillnad från många andra tekniker så är den bevisad, är billig och går att skala upp, säger han.

Det är inte riskfritt, men enligt Goldstein har de flesta en felaktig bild över dess proportioner. Tjernobyl-olyckan är närmast till hands, där det enligt FN-organet UNSCEAR ledde till 63 dödsfall.

– 60 år senare talar vi ännu om Tjernobyl, tack vare HBO. Ja, det var illa att människor dog. Men varje dag dör 4 000 på grund av kolförbränning, säger han.

Fukushima-olyckan i Japan är ett annat exempel, där han menar att få har en ordentlig bild av sakförhållandena.

– Det ledde också till att Japan stängde ner sin kärnkraft, och i stället lade till kolkraftverk och fossila bränslen, säger han och framhåller att de energislagen har betydligt större negativa hälsoeffekter än olyckan.

När han är ute och talar om boken, debatterar ämnet kärnkraft, så har han märkt av en större attitydförändring bland vissa grupper.

– De yngre är inte lika rädda för kärnkraft. De som är emot den, har varit det bara för att de alltid hört om det – men numera är rädslan ännu större för klimatförändringarna och vad som det innebär om man inte tar itu med klimatfrågan, säger han.

Andra närmar sig frågan på andra sätt, till exempel av standup-komiker, konstaterar han.

– Min partner är traumaterapeut, och jag har lärt mig mycket av henne hur man ska hantera det trauma som hotet om kärnvapenkrig varit. Att skämta är ett sätt, och jag noterar även i Sverige har den här komikern Jesper Rönndahl, tagit sig an ämnet.

I »Klimatnyckeln« lyfts den svenska kärnkraften som ett gott exempel. Statistik visar också att det svenska kärnkraftsprogrammet, som byggdes ut 1972 till 1986, är världshistoriens hittills snabbaste expansion av fossilfri elproduktion per capita.

Boken lyfter även fram några olika vägar framåt för kärnkraften, som att utveckla den fjärde generationens kärnkraftverk. Eller att man ska bygga mindre kraftverk, och att det ska sker i större industriell skala, i en skeppsvarvsliknande miljö.

– Den politiska miljön här i Sverige verkar inte vara lika dominerad av rädsla, som den är i USA, och att ni verkar tala mer om hur ni ska fortsätta med kärnkraften. Jag tycker också att det är ett gyllene läge för Sverige, inte bara att fortsätta med kärnkraft, utan också berätta om de svenska lärdomarna om hur ni lyckades halvera utsläppen på 20 år. Allt annat vore ett moraliskt misslyckande om ni inte sprider detta. Ni kan visa ledarskap, peka ut vad som funkat och göra det till en modell för resten av världen, säger Joshua Goldstein.

***

Namn: Joshua Goldstein. Ålder: 66 år.

Yrke: Professor emeritus i internationella relationer och forskare vid University of Massachusetts i Amherst, USA.

Aktuell: Nyutgivna »Klimatnyckeln«, som skrivits tillsammans med kärnenergiingenjören Staffan Qvist, och byggts ut med svenska exempel.