Bolagsjättar med egen utrikespolitik
Bland världens storföretag har det senaste årets handelskrig mellan Kina och USA intensifierat behovet av analysera geopolitik, handels- och utrikespolitik för att anpassa sin affär därefter. Internationella företag bedriver sina verksamheter i en mycket komplex matris, där verksamhet, tillverkning och distribution fördelas på en rad olika marknader och regioner.
Ta bara Sveriges näststörsta företag Volvo Cars, som i fjol invigde sin nya bilfabrik i USA. Från planering till spadtag och invigning tog det några år. Förutsättningarna har hunnit förändras i grunden.
Planen var att från USA-fabriken skulle man skeppa färdigbyggda Volvo S60 till Kina. På motsatt sätt skulle man från fabrikerna i Kina skeppa XC60 och S90 till USA. Men tullarna som följt i handelskrigets spår har satt stopp och tvingat Volvo att ändra sin affär.
Det är uppenbart att politik blir en allt viktigare komponent i drift av storföretag. Det är egentligen inget nytt. Telekombolag, läkemedelsjättar och oljeföretag har i alla tider varit varit tvungna att förhålla sig till politiken på den marknad där verksamhet bedrivs och följaktligen också arbetat nära lobbyister för att dels driva sin agenda, dels hålla sig ajour med händelseutvecklingen i maktens korridorer.
Vad som är nytt är att man ser framväxten av nya arbetsformer. Lobbyisterna är inte längre externa utan anställs och har blivit en del av huvudkontorets verksamhet. Numera har storföretag en helt egen utrikespolitik eller “corporate foreign policy”, ett begrepp lanserat av Stephanie Hare och Timothy Fort år 2011.
Det har inneburit att storföretag plötsligt måste göra sådant som bara nationers utrikesdepartement ägnat sig åt: definiera sina målsättningar, samla in och analysera externt underlag, att hitta partner som delar ens intresse (gärna också målsättningar) och att driva utvecklingen för att tjäna ens syften. Klassisk diplomati, så att säga. Det enda nya är att företag som är stora som nationer ägnar sig åt det.
It-jätten Microsoft har kommit en lång bit på denna väg. Över 1500 personer arbetar på avdelningar såsom "Digital Diplomacy Group". Antalet Microsoft-anställda som arbetar med detta motsvarar vad ett mindre nation disponerar inom diplomatin.
Många andra branschkollegor har fått lära sig den hårda vägen behovet av en egen utrikespolitik. Facebook erkände i fjol att bolaget bidrog till våldet och folkfördrivningarna i Myanmar. I Kina har Apple blockerat en rad appar – Dropbox, Slack, Gmail och många andra – efter krav från regimen och i december 2018 valde Google att skrinlägga planerna på att i Kina lansera en censurerad version av sökmotorn.
Flera svenska storföretag än Volvo Cars måste förhålla sig till Brexit, handelskrig och en allt mer protektionistisk politik. Ericsson med 95 000 anställda har verksamhet i 180 länder. Ulf Pehrsson är Ericssons policychef och har tidigare arbetat på UD. Hans officiella titel, chef för myndighets- och industrirelationer, avslöjar inte att det är han som varit arkitekten bakom att bygga starka band till regeringar och tillsynsmyndigheter runt om i världen. Han är så att säga Ericssons utrikesminister.
När Danmark tidigare i år skulle välja mellan Ericsson och kinesiska Huawei för utbyggnad av sitt 5G-nät konstaterade landets försvarsminister Claus Hjorth Frederiksen att han inte kunde blockera kineserna, trots misstankar om övervakning och att andra länder såsom USA stoppat Huawei. I slutändan fick Ericsson 5G-affären i Danmark. Ericssons utrikesminister fick utdelning för sitt arbete.
