Den stora inflationsgåtan
Igår lämnade amerikanska centralbanken Federal Reserve sitt räntebesked och som väntat blev den oförändrad på 2,25–2,50 procent. Räntan är låg och lägre kan den bli. Federal Reserve meddelade också att räntan kan sänkas med uppemot en halv procentenhet under 2019.
Skälen är det osäkra ekonomiska läget och ett tapp i den förväntade inflationen. Det är med andra ord snarlika skäl som Riksbanken i Sverige lämnat – att räntan hålls på en låg nivå för att inflationen är allt för låg.
Makroekonomer har slitit sitt hår över denna penningpolitik som sänkt värdet på kronan – medan riksbankschef Stefan Ingves lugnt konstaterat att Riksbankens inte har i uppgift att rädda kronan eller se till att svenskars har billiga semestrar i euroländer.
Låg inflationen är en plåga runt om i världen. Denna graf från Världsbanken visar tendensen tydligt:
Bland ekonomer har fenomenet med låg global inflation till följd av just globalisering diskuterats i åratal och tilldragit sig allt större intresse på senare år. Till exempel visade tre ekonomer häromåret att i takt med att allt fler produktionskedjor blir globala skapas ett tryck nedåt på inflationen.
Men vad som komplicerar bilden ytterligare är att globaliseringen tappat fart. Holländska trendspararen Adjiedj Bakas kallar det för "slowbalisation". Handelskrig, Brexit och Trump har bidragit till att grusa förhoppningarna om ökad världshandel, men faktum är att inbromsningen pågått betydligt längre än så.
Brittiska Economist slog fast tidigare i år att världshandeln i relation till världens samlade BNP backat från 61 procent 2008 till 58 procent idag. Det finns ett tydlig före och efter 2008.
Under de senaste dryga tio åren har nästan alla parametrar som mäter globalisering backat kraftigt, till exempel importvolymer, utländska direktinvesteringar, multinationella företagen andel av globala vinster, och så vidare.
Enligt ekonomernas skolbok borde inflationen återhämta sig i takt med att ekonomier sluter sig. Men så sker det inte och ingen tycks ha något bra svar på denna makrogåta.
När Riksbanken sänkte reporäntan till -0,5 procent i februari 2016 var inflation 1,3 procent. I dag är inflationen (exklusive energipriser) på ungefär samma nivå: 1,2 procent. Förbryllande läge.
Nyckelfrågan just nu: varför stiger inte inflationen?
