Skenproblem som strategi
Toppbild: TT
Över var fjärde svensk moské finansieras av Saudiarabien, ett land som står för en extrem tolkning av islam, berättade vänstertidskriften ETC, som knappast kan skyllas för islamofobi, för fem år sedan. För lite drygt två år sedan berättade Svenska Dagbladet om hur Eskilstunaimamen Abdalhaqq Kielan med nöd och näppe lyckades rädda sin moské från en fientligt övertagande av samma sorts krafter. I den artikelserien framgick också att pengar från Saudiarabien slussades in i friskolesystemet i det uppenbara syftet att främja en extrem tolkning av islam. När forskare på Försvarshögskolan gjort liknande kartläggningar har de kommit fram till samma resultat.
Är det här ett problem?
Ja. Framför allt för muslimer.
Islam är Sveriges andra största religion. Lite drygt åtta procent av de som bor i Sverige är muslimer. Andelen kommer antagligen att stiga genom anhöriginvandring och högre födelsetal. Den extrema tolkningen av islam är inte nödvändigtvis ett påtagligt problem för icke-muslimer i Sverige. Det är den däremot för många muslimer. Det beror delvis på segregationen, som innebär att många muslimer i Sverige bor i områden där islamistiska aktivister anser sig ha rätt och skyldighet att lägga sig i sina grannars sätt att leva. Det beror också på att islamister, salafister, eller vad man nu vill kalla den här sortens förtryckande puritaner, har lärt sig att utnyttja välfärdsstatens och folkhemmets alla möjligheter. De mjölkar det offentliga på pengar och kliver fram och påstår sig representera muslimer i allmänhet, så snart de får chansen.
Svenska staten och svensk offentlighet har länge varit flata nog att låta det passera.
Hakelius: Den nya aristokratin – en parodi svår att ta på allvar
I dag träder en ny lag i kraft i Danmark. Den syftar till att stoppa ”antidemokratiska donationer” till samfund i Danmark. De extrema islamisternas försök att slå in en kil mellan Danmark som land och de medborgare som är muslimer ska stoppas. Drivande i detta har de danska Socialdemokraterna varit — de gjorde ett vallöfte av saken i senaste valet — och sex andra partier i folketinget har backat upp förslaget.
Och vad händer in Sverige?
Jo, här är statsministern upptagen med att läxa upp Ulf Kristersson för att Sverigedemokraten Richard Jomshof sagt att han starkt ogillar islam.
Problemet — för det finns alldeles klart problem — med Jomshofs uttalande om att islam är ”en avskyvärd ideologi och religion”, är två. Det första är att hans svepande generalisering innehåller ett korn av sanning som de flesta begriper.
Resonemanget handlade främst om muslimska länder och det är alldeles uppenbart att väldigt få muslimska länder är särskilt imponerande vad gäller mänskliga rättigheter och demokrati, precis de värderingar som till exempel Annie Lööf alltid framhåller som det viktigaste av allt. Det första muslimskt dominerade landet på The Economists demokratiindex är Malaysia på plats 39. Nästa är Tunisien på plats 54. De tio första på listan är alla länder med kristen bakgrund. Vad det beror på kräver en rätt lång och komplicerad diskussion. Det betyder inte att islam per definition är oförenligt mer respekt för individen och demokrati. Det betyder inte heller att muslimer är ointresserade av eller oförmögna att hantera demokrati. Men det är samtidigt svårt att tro att det är en slump. Precis som den kristna världen har den muslimska världen ett arv att förhålla sig till och det arvet är inte odelat positivt.
Hakelius: Liberalismen segrade inte ihjäl sig – väljarna flyr av andra skäl
Det andra problemet med Jomshofs uttalande ligger, som så ofta med Sverigedemokraterna, på ett genuint svennigt plan. Svenskar begriper helt enkelt inte religion. De är, till större delen, hedningar som lutar åt att all religion är vidskepelse. Då är det lätt att slänga ur sig något av det slag Jomshof gjort. Lika svepande saker sägs hela tiden om kristendom av personer från Kay Pollack till Björn Ulvaeus, utan att någon reagerar särskilt starkt.
Så, för att återgå till huvudspåret, vad är ett större problem i Sverige:
Att en extrem tolkning av islam tillåts finansiera svenska moskéer och plåga svenska muslimer, eller att Richard Jomshof är en svenne?
Att Sveriges statsminister inte tar några initiativ för att kväsa människofientlig islamism i Sverige, eller att oppositionsledaren inte lägger sig platt för att en Sverigedemokrat uttrycker sig yxigt?
Eller såhär:
Vilka sossar ägnar sig åt ett verkligt problem: de danska eller de svenska?
Diskutera med din bänkkamrat.
