Stollar i centrum

Offentligheten är numera är ett slags Kiviks marknad där de mest bisarra och udda fenomenen alltid hamnar i centrum. Det ger förvridna perspektiv. Randfenomen framstår som folkrörelser. Näst intill unika problem behandlas som om de vore allmängiltiga. Det marginella framstår som centralt.

Det är det här nazisterna i NMR lärt sig att utnyttja. De har förstått att deras bisarra idéer och kyparuniformer kan vara en tillgång i offentligheten, snarare än en belastning. Och så har de satt igång att systematiskt utnyttja det demokratiska samhälle de vill avskaffa, för att få maximalt offentligt genomslag. Det går rätt bra.

Hur saker och ting avlöper under nazistdemonstrationen i Stockholm i dag får vi väl se, men NMR brukar vara rätt duktiga på att äta kakan och ha den kvar: att både krama rättigheter ur det demokratiska samhället och hota, hata och skrämma andra. Det är klart att det krävs något slags strategi för att bemöta NMR:s offensiv.

Exakt hur man ska gå till väga för att stoppa nazisterna från att hota och skrämma sin omgivning kan diskuteras. Kanske behövs det någon form av lagändring. Kanske helt enkelt en annan praxis från polis, rättsväsende och myndigheter i övrigt. Det är inte alldeles lätt, eftersom man riskerar att trampa på principer om åsikts- och yttrandefrihet. Det är just den komplikationen NMR satt i system att utnyttja. Man det betyder inte att man kan strunta i principerna för att klämma åt nazisterna.

Hur man än väljer att hantera saken, finns det ingen anledning att gripas av panik. Det vore just att falla i fällan att låta sina perspektiv förvridas.

Nazister är ett konkret och påtagligt fysiskt hot, som den "gruppchef" i NMR som nu står åtalad för förberedelse till mord visar. Men svensk demokrati är inte på väg att gå under. Vi står inte inför en statskupp. Nazismen är inte på väg att få fäste i breda folklager. Det finns inget som tyder på att NMR utgör ett påtagligt hot mot vårt statsskick.

Det här är att betrakta som ett kriminellt, våldsamt gäng, som inte skyr några medel. Det är allvarligt nog. Men Sverige är inte på väg att gå under.

Vi behöver hitta ett bättre sätt att hantera rörelser som NMR, inte minst därför att vi måste finna en väg bort från att det marginella och bisarra lägger beslag på offentlighetens mitt. Det är inte alldeles lätt, men sättet att göra det på är inte att frammana bilden av NMR som en betydelsefull politisk rörelse. Det är helt enkelt inte sant, annat än i nazisternas egna huvuden.