Kan jag gifta mig med en kille utan humor?

Jag har träffat en kille och allt funkar bra. Det är bara en sak som får mig att tvivla, han verkar liksom inte ha någon humor? Men alla kanske inte måste vara roliga? Hur stort problem är detta?  

Att uppfattas som seriös är en statusfråga i en hel del sammanhang, ett direkt krav i andra. Ingen vill att generaler eller ministrar är pranksters, den skämtande chefen på Dunder Mifflin är den perfekta skräckfiguren i The Office, just på grund av sina tappra försöka att vara rolig.  

Samtidigt verkar humor extremt viktigt i människans ursprung. I klassikern The forest people från 1961 bor Colin Turnbull, en antropolog från Oxford, hos bambuti-folket i Ituri-djungeln i Kongo. Bambuti-pygméerna är ett av de sista jägar- och samlarfolken och verkar hantera nästan allt i livet med humor och/eller fest. De lever ett hårt liv men slår sig på benen och rullar runt på marken i förlösande skrattsalvor. Det uppstår till och med gruff i gruppen när några inte kan hålla sig från att skämta under en begravning.  

För världen är full av sorger och svårigheter och att skoja är inte bara ett sätt att hålla modet uppe, utan nödvändigt för att knyta an. Ett långt parförhållande fungerar väl ungefär på samma sätt. Allt är inte kul, men det är bra om lite är det.  

Min egen erfarenhet säger att i de yngre generationerna, de som är i parbildningsfas nu, ofta kvinnorna som är roligast. Kanske för att de dataspelande killarna inte lagt samma tid och energi på att utveckla jargong och samla gemensamma referenser. Eller så fattar jag helt enkelt inte de unga männens variant av kul därför att könen, numera, lever alltmer separerade. Familjehumor såsom flockdynamik är en avancerad form av underhållning och som allt av värde kräver det tid och arbete. Gör som bambutierna, håll en månadslång fest. 

***

Läs även: "Hjälp, min 10-åring sminkar sig"

Läs även: Judehatets många ansikten