Så hanterar du kollegor som sjukanmäler sig hela tiden

Mina yngre kollegor verkar ha en annan inställning till sitt jobb än jag. Mer av "vad kan företaget göra för mig" än "vad kan jag göra för det". De verkar behöver ständigt motiveras och stimuleras och sjukanmäler sig i ett kör. Vad kan man göra?

Unga sjukskriver sig dubbelt så mycket som sina äldre kollegor, ja. Sättet de yngre beskriver sin hälsa påminner om pandemistilen, där varje kroppslig nyck blev ett symtom som behövde visas omsorg och få ta plats. Jag är dock inte säker på om den överdrivna hänsynen för egna krämpor är covidvirusets fel, eller om sambandet kanske gick åt andra hållet. 

Ungefär vart femte barn har en sorts "ont i magen" som inte går att förklara medicinskt, där den fysiska smärtan är kopplad till oro eller stress. Vad som bland små bebisar fortfarande kallas "spädbarnskolik" har visat sig ofta vara närhetsbrist eller amningsbehov. Vuxnas kopplingar mellan kropp och själ fungerar egentligen på samma sätt – de märks mer än många vill tro, eller erkänna.

I den gamla ryska romanen Oblomov (1847) tar det över hundra sidor för huvudpersonen att riktigt komma ur sängen. Något är borta, inget går framåt, verksamheten verkar krisa men vad ska man göra, förresten kanske det gör ont någonstans i kroppen? 

Oblomoverier kallas det, när människor som egentligen har alla möjligheter inte tar dem. Boken påminner om mina egna mest stressande mardrömmar, där alla rörelser är som i sirap, inget händelseförlopp går att påverka i rätt riktning. 

"När man är sjuk måste man vila!" brukar det dunkas i borden. Egentligen är sjukdom inte en så enkel sak att ringa in, och vila kan vara långsam självdestruktivitet. Stress och stillasittande har ett märkligt samband, som hos Oblomov. Det är inte bara gamlingarnas besvär som är "livsstilsbetingade".