Tugga inte i dig all världens elände
Toppbild: Unsplash
Efter allting i Israel och Bryssel är det rätt tungt att läsa tidningen. Hur ska man hantera allt mörker på nyheterna?
Anna Björklund svarar:
Det finns en stark åsikt i vår kultur att det är fint att vara informerad. Det är också farligt, tänker man, att glömma, eller “glömma”, allt hemskt i historien. “Om detta må vi berätta”, uppmuntrar man och menar att kunskap om världens ondska är ett sätt att bota den.
Det är, tyvärr, inte riktigt en strategi som fungerar i vår samtid. Det går att börja varje dag med bilder på barn som mördats, läsa förundersökningsprotokoll till frukost och sedan lyssna på true crime på vägen till jobbet. Till ingen större nytta gör informationssamhället det mycket lätt att låta hela våra liv fyllas av djupaste mänskliga mörker. För den upparbetade indignationen verkar sällan leda till annat än en (ofta onlinebaserad) tävlan i helig vrede, mot andra av tragikens storkonsumenter.
“Vi har varit naiva”, var väl Stefan Löfvens mest bevingade ord. De används numera som slagord mot de som fjärmar sig från det värsta, och som trots allt negativt har visst hopp kvar. “Du lever i en bubbla”, säger man åt dem som inte dagligen frossar i död och lidande.
Fast det går att vara både o-naiv och medveten om samhällsutvecklingen utan att låta det mörka helt ta över livet. Och inte bara för att spara ditt eget psyke, utan för att överkonsumtion av katastrofer faktiskt verkar göra människor sämre. Att ge ondskan konstant uppmärksamhet förstärker den, medan positiv utveckling alltid börjar i det lilla. I det egna hemmet, till och med, hävdade Moder Theresa. Och blir man verkligen en bättre make, förälder och granne över att vara konstant ledsen, uppgiven eller förbannad? Begränsa skärmtiden även för det som verkar absolut akut. Cirkulera, som blåljuspersonalen säger på olycksplatser.
***
Läs även: "Följ naturen om det går"
