Algoritmerna löper amok – nu ska tvättmaskinen ha en app

Den splitternya tvättmaskinen står framför mig som en teknisk triumf över all världens skit. Eller i alla fall vår smutstvätt. Det är bara en sak. Hur får man igång det rätta programmet?

Det fanns ett telefonnummer. På det svarade en ungdom, en mycket snäll och trevlig blivande dam. På min fråga, vilken knapp är det som gäller, replikerade hon: Har du laddat ner appen?

Jag kände hur hela kroppen rörde sig som av obehag och jag mindes i blixtbelysning artikeln om The Facebook Files. Nu läser jag inte Wall Street Journal på daglig basis men artikeln om visselblåsare Frances Haugen, refererades snabbt i mitt husorgan New York Times. Om ni undrar är det en lättnad att ha ersatt DN med NYT. Det handlar om att slippa agendasättande nyheter. Den som inte tror mig kan testa.

Nyheten var inte att Facebooks algoritmer ställer till trubbel för användarna. Det visste Facebook mycket väl. Nyheten var att Facebook visste och med den starkes ofta bristfälliga omdöme körde på ändå. Så nu kan det som borde vara Facebooks mardröm bli sann, tuffare regler för att minska internetbaserade företags dominans.

Men måste man vara så misstänksam? Är det inte kul ändå med Facebook? Låt mig svara med en motfråga. Jag vet att jag pratar med mig själv, men det är kul att låtsas att ni läser. Minns ni Metropolitundersökningen?

Det var 15 117 personer födda 1953 som utan sitt medgivande, fick data om sig själva insamlade. De följdes från förlossningsjournaler, folk- och bostadsräkningar, kriminalregister och polisregister, militära inskrivningsuppgifter, skolbetyg, kommunens socialregister, uppgifter från gymnasieskolan, taxeringsuppgifter, utdrag ur SPAR-registret, uppgifter från högskolan, Socialstyrelsens födelsemeddelande, uppgifter om sjukdagar från Riksförsäkringsverket, hälsoregistrets uppgifter om sjukdomar, uppgifter från nykterhetsvården och om aborter, nikotinvanor och antal böcker hemma i bokhyllan.

Studien startade 1965 och möttes först 1986 av kritik, så förödande att studien gick i graven. Den gången var det sociologiska institutionen vid Stockholms universitet som utmärkte sig, och den gigantiska informationshanteringen underlättades av vad som kallades automatisk databehandling, ADB, som tillät samkörning av stora mängder data. Det som var en nyhet då, är vardagsmat idag.

Är det ok att samla in en galen mängd personliga data och sedan låta algoritmerna löpa amok? Måste det till avhoppare från Facebook som påtalar det vi redan vet? Den som agerar utan insyn tenderar att göra som den vill. 

Snart fyrtio år efter Metropolit verkar vi fortfarande handfallna inför etiken bakom tekniken. En app för att sätta på sin tvättmaskin? Appar som vi alla vet kommunicerar vad vi gör. Det är dags att komma ihåg de gånger du får upp ”intressanta” förslag till exempel på Instagram, rörande saker du pratat om och inte ens googlat.

Googlat. Ett verb format på ett företagsnamn.

Den världsomspännande tvättmaskinskoncernen har inte bildat något verb ännu, men det är naturligtvis en våt dröm och då… skulle det börja på E.

Om något är gratis är det du som är varan.