Christer Björkman tar glitterboan och drar mot staterna
Toppbild: TT
Med en besatthet som få för svensk melodipop har demonproducenten Christer Björkman vigt nära två decennier åt stjärnskapande, glittriga ljusshower och gigantiska hårfönar som fått hårmanarna att fladderfluffa på hushållsnamn som Carola, Lena, Pernilla och Charlotte. Hans hängivenhet har givit alla oss som av olika skäl hamnar framför den sista lägereldstv:n om lördagskvällarna något att förfasa oss över.
För det ska han ha tack.
Och tack får han, fem lördagar i rad när det med start den 6 februari åter är dags för Melodifestivalsäsong.
Programledare? Christer Björkman.
»Den moderna Melodifestivalens fader lämnar programmet«, skriver SVT högtidligt i en nyhetsartikel om den egna medarbetaren och det låter som när Hyland dog.
Men i stället för pension väntar lansering av melodifestivalen i USA – The American Song Contest.
»Esc är den största tv-showen på jorden, den enar en kontinent. Vi kan inte bärga oss att få introducera den för den största tv-marknaden i världen«, säger Peter Settman, chef för produktionsbolaget.
Det är något annat än Växjö, Leksand, Karlstad och Östersund det.
Klokt av Björkman. En hel del talar för att glittret och glamourens dagar är över för de svenska Melodifestivalfansen.
SVT har det inte lätt. Stora folksamlingar i Globen är smitthärdar, licensmedel är numera skattekronor och bör användas sparsamt. Stora hårfönar och glittriga efterfester är inte alldeles självklara delar av en public service-budget. Bättre då att lägga pengar på utrikeskorrar, svenskt drama, dygnet- runtnyheter och lättsamma folkbildningsprogram.
Christer Björkman tar glitterboan och drar mot staterna.
Så länge hjärtat slår, så länge spänningen finns kvar, i morgon är en annan dag.
Anna Gullberg
